Facebook noscript imageDEBATT: När kultureliten använder Guldbaggegalan för Hamas propaganda
Debatt
DEBATT: När kultureliten använder Guldbaggegalan för Hamas propaganda
Levan Akin. Foto: Claudio Bresciani/TT
Levan Akin. Foto: Claudio Bresciani/TT

Levan Akins utspel om folkmord på Guldbaggegalan är ett typexempel på hur kulturpersonligheter utnyttjar sin position för att samla politiskt kapital på andras bekostnad, skriver Tobias Goldman.

Med anledning av Levan Akins anklagelser mot Israel att de bedriver folkmord mot palestinierna i Gaza som han uppmärksammade på Guldbaggegalan senast (13 januari, 2025) väcker frågor om relationen mellan kändisskap och politiska ställningstaganden.

Att en person är duktig på sitt hantverk, vare sig det rör sig om konst eller om att göra bilar, tillför ingenting till deras politiska ställningstaganden.

Det är dock just i fallet konst som populärkulturen verkar ta inspiration av kända kulturmänniskors politiska åsikter, men det framstår allt tydligare som ett vänsterfenomen.

Att kändisar tar ställning i politiska frågor som de inte kan mer om än gemene man är inget nytt. Det bottnar möjligen i en konfliktfylld känsla kring sitt eget privilegium.

Kulturkändisar är givetvis glada över sin framgång men det är inte en bransch där ekonomisk framgång är ett uttalat självändamål, lika lite som en psykolog skulle erkänna att karriärsmålet är att tjäna mycket pengar.

Framgång som är väldigt publik i sin natur föder dessutom mycket avundsjuka.

Den faktor som tjänar till att parera ”framgångens pris” är att visa upp ”social medvetenhet”, dvs ta ställning för en vänsterfråga.

Ofta kan detta innebära att visa att man bryr sig om ”svaga grupper” (medvetet utvalda sådana grupper må tilläggas, inte halshuggna judiska bebisar på en kibbutz).

Då visar kändisen att han eller hon inte är så priviligierad och kan därigenom utöka sitt kulturella kapital. Förstärkningen av det kulturella kapitalet ökar också chanserna att inte bara bli bedömd på sin produktiva gärning som konstskapare.

Man har nu också utökat sin portfölj med sociala och politiska pluspoäng. Detta utökade kulturella kapital gör det svårare att avvisa konstskaparens framtida konstnärliga gärningar.

I framtiden kan då en person som Levan Akin, om hans filmer blir refuserade, peka på att folk är ”rädda” för honom på grund av hans ställningstaganden mot Israel.

Sanningen är dock att det inte finns något mindre modigt än att hänga med i detta antiisraeliska drev som nu har pågått alltsedan Israel blev attackerat av Hamas för ca 1,5 år sedan.

Snarare kräver det mobbningsinstinkter, som har förföljt den judiska staten alltsedan dess grundande för mer än 70 år sedan och som har förföljt judarna alltsedan tidernas begynnelse.

Israel har blivit attackerat från alla håll och kanter, militärt och politiskt alltsedan den 7 oktober. Israels medborgare blev då utsatta för riktiga fall av folkmord, då civila massakrerades med uppsåt, blev torterade, våldtagna och kidnappade.

Ett sjufrontskrig startade då Iran, Hizbollah, Hamas, Huthierna i Jemen och andra grupper attackerade Israel med raketer och mordiska attacker.

Istället för att stå upp för den judiska staten som kämpar ensamt mot denna onda allians under ledning av Iran, fortsätter denna oheliga och rent ut sagt vämjeliga allians mellan den dekadenta och postmoderna vänstern som Levan Akin representerar och muslimska antisemiter som hotar och attackerar judar i Mellanöstern, Europa och senast i Australien.

Levan Akin är en mobbare som säkert välkomnar all ”den negativa publicitet” han får för sina anklagelser mot Israel att de bedriver ”folkmord” mot palestinierna.

Att hävda att Israel bedriver ”folkmord” när de endast försvarar sig mot ett sådant är en modern variant av den blodsanklagelse som riktades mot judarna under medeltiden då de av kristna krafter anklagades för att kidnappa och mörda kristna barn för att använda deras blod i sitt osyrade matze-bröd som traditionellt äts under Pesach-högtiden.

Denna motbjudande episod bör också orsaka en större diskussion kring statligt finansierad kultur, men det är ett ämne för en annan artikel.

Tobias Goldman är lärare.

Bulletin Debatt

Detta är ett debattinlägg i Bulletin. Debattören svarar för sina åsikter i debattartikeln. Vill du publicera dig på Bulletin Debatt eller inkomma med replik? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu