Debatt: Norges gröna fasad döljer fossilt beroende

Alla oppositionspartier flaggar upp Norges elbilar som en förebild för klimatomställning istället för att berömma sitt eget land som har lägst utsläpp i Norden. Norge har störst utsläpp i Norden trots att andelen elbilar där uppgår till 98,7 procent.

Norge har Nordens största klimatutsläpp trots 99 procent elbilar

Oppositionspartiernas fascination av Norge utgår från elbilar som en isolerad indikator utan att ta hänsyn till ekonomin som helhet. Landet har lyckats eliminera fossila bränslen från sin egen elproduktion (som till 99 procent täcks av vatten- och vindkraft) och leder världsligan i omställningen till elbilar. Trots detta är landets statsfinanser, export och välfärdsmodell helt beroende av de intäkter som den globala fossilmarknaden genererar. Norges strukturella fossilberoende är djupt rotat i dess roll som Europas största exportör av olja och naturgas.

Andelen elbilar i Norge är idag 98,7 procent. Ändå uppgår koldioxidutsläpp till 6,7 ton per capita. Sverige har en koldioxidutsläpp på bara 3,6 ton per capita, nästan 50 procent lägre än Norges, trots att andelen elbilar bara är 42 procent.

Att Norge samtidigt har Nordens högsta koldioxidutsläpp och största andel elbilar beror på att Norge i grunden är en fossilberoende ekonomi. Genom sin oljeexport ger landet dessutom upphov till utsläpp i andra länder som är tio gånger större än de inhemska.

Norges statsbudget och pensionssystem är fossilberoende

Att ensidigt fokusera på elbilar i Norge ger ingen korrekt policyvägledning för klimatomställning i Sverige. Trots alla elbilar och nästan helt förnybar inhemsk elkonsumtion utgör olje- och gassektorn ryggraden i den norska ekonomin. Denna sektor bidrar med nära 24 procent av Norges totala BNP och utgör omkring 50–60 procent av landets samlade exportvärde. Den genererar också ungefär 25–32 procent av de totala statliga intäkterna, vilka slussas vidare till en gigantisk och fossilbaserad statlig oljefond, som är en del av pensionssystemet.

Det norska pensionssystemet och statsbudgeten är djupt sammankopplade med landets olje- och gasintäkter. Det svenska pensionssystemet ställer däremot lagstadgade krav på miljömässig hållbarhet. Miljökraven integreras också i statsbudgeten som styr hur statens medel fördelas och används.

Klimatpolitiken behöver systemanpassas till naturresurser

Hur ett land förvaltar sina naturresurser – såsom skog, mark, vatten och kritiska mineraler – påverkar direkt möjligheterna att nå klimatmålen. Naturresurssystemet är därför avgörande för utformningen av klimatpolitiken. Sverige har stora naturresurser framför allt i form av skog, vattenkraft, mineral och metaller. Energikonsumtionen är hög men användningen av fossila bränslen är förhållandevis låg. Vattenkraften samt kärnkraft och biobränslen har möjliggjort en minskning av oljeimporten.

Vilda politiska klimatutspel om elbilar tar inte hänsyn till ändligheten i naturens resurssystem. Flera forskare har varnat för att jordens resurser och metaller inte räcker till för en storskalig globalt hållbar satsning på elbilar. Klimatåtgärder behöver därför systemanpassas till den potential som finns inbyggd i Sveriges och jordens naturresurser i stället för att kopiera isolerade satsningar på elbilar i ett land med strukturellt fossilberoende ekonomi som Norge.

Hedi Bel Habib
Fristående debattör. Filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.