I dag firar tusentals muslimer i Sverige en av årets viktigaste högtider, eid al-fitr. Men för dem infaller den på en helt vanlig arbetsdag. Det innebär att många tvingas ansöka om obetald ledighet, be om lov och riskera avslag. Detta är inte värdigt ett samhälle som säger sig värna religionsfrihet och mångfald. Sverige behöver ett nytt och mer rättvist system.

Under lång tid har debatten om röda dagar handlat om att lägga till fler helger till den allmänna almanackan. Vi i Partiet Nyans har själva tidigare drivit den frågan. Men vi har lyssnat, tänkt om och insett att det finns en bättre väg.

Vi vill istället införa en lagstadgad rätt till ett antal personliga högtidsdagar per år. Det innebär att varje individ själv får välja vilka dagar som är viktiga oavsett om det handlar om eid, ortodoxa kristna högtider, judiska högtider, eller romska och andra nationella minoriteters viktiga dagar. I stället för att staten bestämmer exakt vilka dagar alla ska vara lediga, får människor själva makten över sin tid.

Det finns flera starka skäl till varför detta system skulle vara bättre än dagens ordning.

För det första skulle ett sådant system understryka allas lika värde. I dag har vi en almanacka som speglar en specifik religiös och kulturell tradition. De röda dagarna är i stor utsträckning kristna helgdagar. För den som tillhör en annan religion eller kultur blir högtiden något som måste hanteras vid sidan av, något man behöver be om ursäkt för eller förhandla om med sin arbetsgivare. Med personliga högtidsdagar signalerar samhället att alla traditioner är lika mycket värda. Ingen tvingas välja mellan sin tro och sin inkomst.

Personliga högtidsdagar skulle också skapa en ökad flexibilitet och rättvisa på arbetsmarknaden. Dagens system med icke-rörliga röda dagar passar inte alla. Vissa kanske inte firar de traditionella helgerna alls, medan andra skulle vilja ha ledigt vid andra tillfällen. En person med ortodoxt kristen tro kanske vill vara ledig till påsk, men enligt den julianska kalendern. En person med judisk tro kanske behöver vara ledig vid Jom Kippur. Och en person, oavsett om denne är religiös eller ej, kanske vill vara ledig på sin dotters födelsedag. Genom att ge medborgarna ett antal ”personliga helgdagar” som de själva förfogar över skapar vi ett system som är anpassat efter människors faktiska liv.

Slutligen menar vi att en sådan reform också skulle kunna stärka sammanhållningen och integrationen. När arbetsplatser och skolor blir mer flexibla och erkänner olika högtider, kommer det också öka medvetenhet och inkludering på arbetsplatsen. Det blir naturligt att prata om varandras traditioner och högtider och firandet blir något som kan delas och förklaras snarare än något som måste döljas. En arbetsplats där alla vet att kollegan är ledig för att fira försoningsdagen eller offerfesten är en arbetsplats med större respekt och förståelse.

Kritiker kommer att invända att detta är krångligt för arbetsgivare eller att det hotar de gemensamma helgerna. Inget kunde vara mer fel. De traditionella röda dagarna kan man självklart välja att ha kvar som röda dagar. Det handlar inte om att ta bort dem, utan om att lägga till en rättighet för individen. För arbetsgivare skulle det innebära en stor vinst i form av ökad medarbetarnöjdhet och lojalitet. Många företag inom den privata sektorn erbjuder redan idag ”flexdagar”. Vi vill göra denna rättighet universell.

Låt oss ta steget och införa ett system där människor själva får bestämma över sin tid och sina högtider. Det är både en praktisk reform och en principfråga om allas lika värde.

Amel Olevic

Partisekreterare och toppkandidat i Upplands-Väsby

Amjad Khan

Partistyrelseledamot och toppkandidat i Göteborg

Mehrab Changezi

Partistyrelseledamot och toppkandidat i Malmö