Regeringens beslut att återgå till en högre reduktionsplikt på bränsle 2025 är ett rent politiskt grepp för att locka klimataktivistiska väljare i Stockholms innerstad. Detta beslut är okunnigt och vansinnigt i alla andra sammanhang, skriver Leif Kullberg.
Så meddelar då regeringen att man 2025 återgår till en högre reduktionsplikt på bränsle. Ett rent politiskt grepp för att flirta med klimataktivistiska väljare i Stockholms innerstad men ett i alla andra sammanhang okunnigt och vansinnigt beslut.
När beslutet 2023 togs om en drastisk sänkning av reduktionsplikten så fick man ett litet hopp om att Tidö-partierna dels insett att bränslepriserna var alldeles onödigt höga och att inblandningen av biobränsle i bensin och diesel var fel väg att gå.
Med den kommande höjningen till 10 procent är vi tillbaka på ruta ett igen med mer import av slaktavfall och produkter för tillverkning av biobränsle med smutsig sjöfrakt från jordens alla hörn som följd – Preem måste jubla.
Om andra länder följer Sveriges exempel gällande biodrivmedelsinblandning så kommer ytterligare skog i Indonesien och Brasilien att skövlas för att bereda mark för odling av produkter för biodrivmedelstillverkning, innebärande förutom den förlorade kolsänkan skogen är också jordbruksmark som inte går till odling av livsmedel – och detta tycker förvånande nog klimataktivister att är något bra!
Sverige sänkte i januari 2024 bioinblandningen i bensin från 7,8 till 6 procent och för diesel från 30,5 till 6 procent. Nu görs en generell höjning till 10 procent som man påstår ska minska den tidigare ökningen av CO2-utsläpp från 4 till 3,5 ton/år – den matematiken känns onekligen värd att ifrågasätta.
Förutom att lägga ner sin kärnkraft, sluta importera rysk gas och öppna nya kolfält så sänkte tyska regeringen (där även MP ingår) i januari 2024 inblandning av biobränsle från 8 procent till 2,4 procent med avsikten att sänka till 0 procent 2030. I Tyskland är bevisligen varken regeringen eller Miljöpartiet (De Gröna) oroliga för att inte nå EU’s klimatmål trots att deras åtgärder måste ha ökat CO2-utsläppen 100-falt mer än svenska regeringens sänkning av reduktionsplikten.
Visserligen har EU beslutat om ett bötesförfarande för länder och industrier som inte når upp till EU’s högt satta klimatmål ”Fit for 55” d.v.s. till 2030 men som jag tidigare anfört så är detta, oavsett vad EU anför, just mål och frågan är om ens ett enda land kommer att nå de målen. Att då inbilla sig att EU ska bötfälla alla sina medlemsstater är ju inte bara orealistiskt, det är i högsta grad naivt.
Som sagt – Tidö-partiernas återinförande av högre inblandning av biobränsle kommer att försvaras med att priset vid pump endast marginellt kommer att öka och åtgärden görs endast för att tillfredsställa Miljöpartister, kvinnor och klimataktivistiska väljare i Stockholms innerstad.