
Västmanlands vargar har mäktiga allierade i Sundsvalls kammarrätt. Dessa har nu beslutat att regeringens vargpolitik är ”ovetenskaplig” och att licensjakten därmed ställs in. Detta är fel, skriver Max Dahlgren från Kristdemokraternas ungdomsförbund.
Kammarrätten i Sundsvall har nu stoppat licensjakten på varg i Västmanland med hänvisning till att det saknas vetenskapligt stöd för jakt på de nivåer som regeringen fastställt. Domen riskerar att bli prejudicerande och därmed omöjliggöra årets licensjakt. Det är ett allvarligt problem inte bara för landsbygden, utan för hela förtroendet för den demokratiskt beslutade rovdjurspolitiken.
Vi i Kristdemokraternas ungdomsförbund menar att domstolens bedömning inte ger en fullständig bild av den helhetsbedömning regeringen lagt fram. Regeringens beslut att justera miniminivån för varg och möjliggöra licensjakt vilar på en samlad avvägning mellan naturvård, djurhållning, trygghet och människors livsvillkor. Det är uppenbart att regeringen gjort en gedigen avvägning för att nå en långsiktig hållbar förvaltning av den svenska vargstammen.
Att det råder vetenskaplig osäkerhet kring exakta nivåer är inget nytt. Naturvård är sällan en exakt vetenskap, utan kräver politiska ställningstaganden grundade i kunskap, värnande om trygghet och ansvarstagande. Forskningen ger olika svar beroende på antaganden, och det finns idag ingen entydig siffra som magiskt avgör när vargen har gynnsam bevarandestatus. Ett resultat av domstolsbeslutet är att det i praktiken ger upphov till en situation där de politiska avvägningarna låses ute.
Sverige har i dag en vargstam som är betydligt större än när riksdagen enades om dagens rovdjurspolitik. Samtidigt ökar konflikterna i vargtäta områden: angrepp på tamdjur, hård press på jakt och friluftsliv samt en växande otrygghet för människor som lever nära vargrevir. Detta är verklighet för många familjer på landsbygden och måste vara en del av beslutsunderlag och inte ses som perifera gentemot teoretiska resonemang.
Licensjakt handlar inte om att utrota vargen, utan om förvaltning. Precis som med älg, björn och lodjur måste vargstammen kunna regleras för att långsiktigt accepteras av samhället. Utan acceptans riskerar vi i stället ökad illegal jakt och minskat förtroende för både myndigheter och rättssystem.
EU-kommissionens synpunkter och forskaryttranden är viktiga, men de fråntar inte Sverige rätten eller skyldigheten att bedriva en nationellt anpassad rovdjurspolitik. EU:s art- och habitatdirektiv kräver gynnsam bevarandestatus, inte maximal population. Regeringens politik om licensjakt är rimlig, proportionerlig och demokratiskt förankrad, och bör därför respekteras.
Vi står upp för en politik som håller ihop ansvar för skapelsen med ansvar för människan. Vargen ska finnas i svensk natur men inte till priset av att hela bygder tappar framtidstro. Regeringens beslut om licensjakt är rimligt, proportionerligt och demokratiskt förankrat. Det krävs en tydlig rollfördelning där domstolar prövar laglighet och politiken tar ansvar för breda samhällsavvägningar – något som är avgörande för både rättssäkerheten och tilliten till demokratin.
Max Dahlgren
Landsbygdspolitisk talesperson KDU Sverige