Just nu vill allt fler länder erkänna Palestina som stat. Det är förståeligt – palestinierna har i årtionden levt utan en fungerande stat och utan hopp om fred. Men om vi verkligen vill nå en varaktig lösning i konflikten mellan israeler och palestinier måste vi våga tänka nytt. Det räcker inte med att ge ena parten rätt – vi måste, som i alla hållbara lösningar, utgå från båda sidors behov och rädslor.

En av mina grundläggande principer är att alla parter måste bli lyssnade på och känna sig sedda. Detta gäller även i detta mycket komplexa och känsloladdade fall. Därför måste vi ta hänsyn till både den palestinska visionen om ”From the river to the sea” – alltså en sammanhängande närvaro och tillgång till Medelhavet – och den judiska rätten till ett sammanhängande, tryggt och historiskt förankrat hemland.

Mitt förslag bygger på att byta ut dagens ohållbara geografi mot en ny, mer symmetrisk och fredsfrämjande struktur. I korthet går det ut på följande:

Israel tar över Gazaremsan, vilket tidigare har föreslagits av bland andra Donald Trump. Detta stärker Israels strategiska sammanhållning och tar bort ett område som varit svårt att kontrollera och integrera i ett fredligt sammanhang.

Palestina får i stället tre geografiska delar:

1. En kustremsa på cirka 50 km längs Medelhavet, placerad mellan Haifa och Tel Aviv, ungefär där nuvarande Netanya ligger. Remsan är lika bred (ca 10 km) som nuvarande Gaza och ger palestinierna tillgång till havet, exportmöjligheter och internationella kontakter.

2. En samlad del av Västbanken, koncentrerad till gamla Galiléen, vilket ger en historisk logik: palestinierna får Galiléen, judarna Judéen.

3. En 1 km bred landkorridor som förbinder kustremsan med Västbanken. Genom denna kan människor och varor röra sig obehindrat, vilket är ett krav för att skapa en fungerande och värdig statsbildning. Samtidigt byggs ett tunnelbaserat transportsystem under korridoren för att säkerställa att israeler kan färdas tryggt mellan norra och södra Israel.

Denna principiella lösning uppfyller flera viktiga krav:

- Sammanhängande territorier för båda folk

- Tillgång till havet för palestinierna

- Säkerhet och strategisk sammanhållning för Israel

- Historisk förankring genom att återknyta till de bibliska landskapen Judéen (judiskt) och Galiléen (nu palestinskt)

Det är dags att släppa fastlåsta kartor och ideologiska positioner. Vi behöver ett nytt sätt att tänka som bygger på både rättvisa och realism. En fredsplan måste bygga på både rättigheter och ansvar, och ha respekt för båda folkens historia och framtid.

Vi vet vad som inte fungerar. Låt oss därför diskutera det som skulle kunna fungera.

Sven von Zweigbergk