Det har skett en kraftig ökning av antalet som lever under skyddad identitet. Ofta är detta en nödvändig säkerhetsåtgärd, men det kan också utnyttjas i exempelvis vårdnadstvister. Detta skriver socionomen Jenny Hagberg.
Efter julhelgens fasansfulla händelser framkom uppgifter om att en misstänkt gärningsman haft skyddad identitet.
SE ÄVEN: Bytte namn till Vilma - misstänks för mordet i Rönninge
Det som i Sverige kallas skyddade personuppgifter är ett samlingsbegrepp för tre skyddsinstitut: sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter. Fingerade personuppgifter hanteras av polisen och är en sällsynt åtgärd. Sekretessmarkering och skyddad folkbokföring hanteras av Skatteverket och är betydligt vanligare. Enligt Skatteverkets externa rapport har antalet personer med skyddade uppgifter ökat från 14 503 personer år 2015 till 35 936 personer i september 2025 (Personer med skyddade uppgifter, Rapport för september 2025).
Nära 36 000 personer med skyddade personuppgifter är i storleksordningen ungefär som hela Eslövs kommun. Siffran kan jämföras med vårt grannland Norge där endast runt 500 personer hade spärrad adress 2022 enligt en rapport från Velferdsforskningsinstittutet NOVA (NOVA rapport 7, 2024). Antalet halverades sedan det blev polisens uppgift att utreda detta i Norge.
I Sverige är sekretessmarkering den vanligaste skyddsåtgärden. Det är inte ett formellt myndighetsbeslut utan en ”varningssignal”. En sekretessmarkering kan inte överklagas eftersom ”beslutet” inte har någon rättslig verkan. Det finns inte några formella handläggningsåtgärder men vanligen begär Skatteverket in yttrande från polis och socialtjänst under utredningen. En sekretessmarkering ges för tre år i taget och formuleras just som ett beslut. Den som skyddet är riktat mot får inte ta del av det som anförs som grund för skyddet, även om skyddet omfattar barn till denne.
Skyddad folkbokföring regleras i Folkbokföringslagen och ersatte 2019 det tidigare institutet ”kvarskrivning”. Beslut om skyddad folkbokföring fattas för obestämd tid. I Sverige har antalet med skyddad folkbokföring ökat från drygt 2000 personer år 2019 till drygt 11 000 personer år 2025.
Vid utredning om skyddad folkbokföring ska Skatteverket begära biträde av Polismyndigheten. Detta kan vara i form av att Polismyndigheten kryssar i att man ”funnit uppgifter som talar för Polismyndighetens bedömning att skyddade personuppgifter är motiverad”.
De uppgifter som avses kan vara polisanmälningar, vilket som bekant kan göras av vem som helst. Beslut om skyddad folkbokföring kan fattas innan polisutredningen är klar/nedlagd. Polismyndigheten kan också använda sig av formuleringen att de ”inte kan utesluta att sökande i framtiden kan komma att utsättas för våld eller hot”. Vem som nu kan det.
Skatteverket kan också inhämta yttrande från socialtjänsten. Detta yttrande kan handla om att informera om en genomförd eller pågående utredning där det finns påståenden om våld, kanske en orosanmälan med andrahandsuppgifter. Några styrkta uppgifter krävs inte. Ofta står ord mot ord.
Ytterligare en skyddsinsats som finns är skyddat boende som för barn vanligen beviljas för att skyddas från en pappa, i ett fåtal fall från en mamma. Efter ny lagstiftning ska socialnämnden sedan den 1 april 2024 ansöka i förvaltningsrätten om att barn ska placeras i skyddat boende och beslutet kan överklagas. I de knapphändiga domarna går att utläsa att ett stort mått av osäkerhet måste godtas, och att barnet ska anses ha ett behov av skydd om föräldern beviljats skydd. Förälderns skyddsbehov kan grundas på ostyrkta uppgifter om våld: fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, digitalt, latent våld och så vidare.
Paradoxalt nog har antalet barn på skyddat boende sjunkit drastiskt i samband med reformen, medan antalet barn som får skyddade uppgifter fortsätter att stiga. För barn är skyddade uppgifter en mycket ingripande åtgärd. Uppdrag granskning visade hur 45-åriga Therese hölls ifrån sina föräldrar i fyra år med hjälp av skyddad folkbokföring som Skatteverket beslutade om utan någon kontroll av uppgifter från förvaltaren. Nära 13000 barn har idag sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring. De har likt Therese inte någon möjlighet att föra sin egen talan.
Jag anser att en genomlysning av Skatteverkets hantering av skyddade uppgifter är nödvändig. Jag menar att rättssäkerheten kan ifrågasättas.
Jenny Hagberg
Jurist och socionom
