I dag lever omkring 700 000 svenskar utomlands. De studerar, arbetar och lever sina liv i andra länder – ofta med starka band kvar till Sverige. För en medelstor, exportberoende ekonomi som den svenska är dessa människor en ovärderlig tillgång, ändå ser vi hur de ofta hamnar i kläm när de återvänder eller på nytt lämnar Sverige.

För dagens skattekonflikter handlar inte bara om nivåer, utan om något mer grundläggande: om det över huvud taget går att förstå vilka regler som gäller. Affärsmannen Ola Nordquists medialt uppmärksammade skatteärende är ett tydligt exempel på problematiken. Efter att ha flyttat till Storbritannien och betalat skatt där har Skatteverket i efterhand kommit fram till att han också ska betala skatt i Sverige. För 2021 har myndigheten krävt att Nordquist ska betala motsvarande 125 procent i skatt – över 100 miljoner kronor.

För entreprenören Roger Samuelsson ställs nu ett liknande problem på sin spets. Trots att han utvandrade från Sverige till Taiwan 1989, där han också byggt upp en internationell affärsverksamhet, anser Skatteverket honom skattskyldig i Sverige under åren 2013–2017. Myndigheten menar att hans ekonomiska engagemang i sina bolag i Sverige tillsammans med hans familjeanknytning, binder honom tillräckligt starkt till hemlandet för att göra honom skattskyldig här. Trots att Samuelsson inte varit bosatt i Sverige sedan 80-talet och att bolagen startats på en ö på andra sidan av jordklotet, avkrävs han nu på över en miljard kronor i skatt, räntor och tillägg.

Att bolagsengagemang i Sverige vägs in i bedömningen av någons anknytning till landet är särskilt anmärkningsvärt. Det riskerar att få entreprenörer bosatta utomlands, men med viss anknytning till Sverige, att avstå från att investera här av oro för att i efterhand bedömas som obegränsat skattskyldiga.

Uteblivna investeringar är redan ett faktum. Samuelssons planerade miljardinvestering i en ny fabrik i Sverige fick avbrytas och i stället göras i Schweiz. Risken för att anknytningen till hemlandet skulle förstärkas bedömdes för stor. Nu hamnade de 1000 arbetstillfällena i Centraleuropa i stället för i Sverige.

Efter förlust i Kammarrätten ska nu Samuelssons fall överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Fallet blottlägger och rättsligt prövar ett grundläggande problem i svensk skatterätt för utlandssvenskar. Nämligen osäkerheten kring var, när och på vilken grund beskattning ska ske. Det gör frågan större än ett enskilt fall.

Det är domstolarnas uppgift att avgöra den enskilda tvisten. Den politiska frågan är en annan: vilket investeringsklimat skapar vi när entreprenörer med svensk bakgrund upplever att en investering i Sverige kan bli ett bevis på att de ska beskattas här obegränsat? Regeringens beslut i maj att skicka ett förslag om tydligare skatteregler för utomlands bosatta på lagrådsremiss är därför mycket välkommet. Genom att föreslå en uttrycklig definition av begreppet stadigvarande vistelse i inkomstskattelagen tar regeringen ett konkret steg för att minska den osäkerhet som länge präglat området. Det ska inte krävas mångåriga processer, juridiska ombud och efterhandsbedömningar för att en utlandssvensk ska kunna förstå om ett besök i Sverige riskerar att utlösa full skattskyldighet här.

Förslaget löser inte alla de problem som dagens regler om obegränsad skattskyldighet skapar. Frågan om väsentlig anknytning – och hur familj, bostad, bolagsengagemang och investeringar i Sverige ska vägas samman – återstår fortfarande. Men regeringens initiativ visar att problemet nu tas på allvar.

Det är ett viktigt första steg mot ett skattesystem där det blir lättare att göra rätt. Detta i skarp kontrast till den exitskatt som V MP S vill införa i Sverige om olyckan är framme i valet.

Lars Beckman (M), riksdagsledamot Gävleborgs län