Facebook noscript imageDEBATT: Socialdemokraternas allmänna grundsatser – del 2
Debatt
DEBATT: Socialdemokraternas allmänna grundsatser – del 2
Partiledaren Magdalena Andersson och företrädaren Stefan Löfven vid Socialdemokraternas kongress 2021. Foto: Adam Ihse/TT
Partiledaren Magdalena Andersson och företrädaren Stefan Löfven vid Socialdemokraternas kongress 2021. Foto: Adam Ihse/TT

Socialdemokraternas nya grundsatser påvisar en schizofren politik. De vill bekämpa maktkoncentration men förespråkar socialism, kritiserar överutnyttjande av resurser trots bristande bevis och säger sig bekämpa förtryck samtidigt som de stöttat diktaturer. Det skriver Leif V Erixell med anledning av den kommande S-kongressen.

Här fortsätter analysen från igår av de grundsatser som ligger till grund för Socialdemokraternas nya partiprogram: ”Allmänna grundsatser. Vad socialdemokraterna vill”. Vilken filosofisk verkshöjd har dessa ”grundsatser” och hur står de sig efter en analys av dess konsekvenser för frihet och välstånd? Svar nedan.

Socialdemokraterna vill ”bryta de maktordningar som begränsar människans frihet och trygghet.” Här måste vi förstå att man – schizofrent nog – vill begränsa sig själva eftersom en starkare stat på bekostnad av människors frihet inom det civila och ekonomiska området med tvingande logik inte kan öka med en socialistiskt inriktad stat. Samma sak med nästa skrivning. Man vill bekämpa ”koncentration av politisk och ekonomisk makt från flertalet till fåtalet.”

Eftersom en fungerande marknadsekonomi har den mest utspridda makten av alla ekonomiska system (miljontals konsumenters val) och en socialistisk stat har den mest ackumulerade och centraliserade makten av alla stater till ett fåtal politiker och byråkrater, så vill man alltså, sig själv ovetande, begränsa sig själva. Detta är väl den enda positiva skrivningen som går att hitta i grundsatserna… Samtidigt visar skrivningen om att nämnda policy anses leda till ”frihet, jämlikhet och solidaritet” att man inte förstått implikationerna av sina egna grundsatser.

Sedan kommer som ett ”brev på posten” den flummiga eko- och naturfascismen. ”…ett hållbart samhälle är en nödvändighet för att jordens ekosystem ska kunna bevaras”. Och vad menas med ett ”hållbart samhälle”? Det framgår längre fram i programmet att det man menar avser människans ”överutnyttjande av naturresurser”.

Detta finns det dock inga empiriska bevis för. Olja och naturgas till exempel beräknas räcka i hundratals år till och nya källor och metoder hittas och uppfinns ständigt. Man menar vidare, i sann socialistisk anda, att detta icke-existerande överutnyttjande beror på ”marknadens oförmåga att hushålla med resurser”, vilket är en direkt lögn. Det finns inga bevis för det i ett system med juridiskt skyddade privata äganderätter. Däremot finns det bevis för att socialism, som ju inte baseras på privata äganderätter, både överutnyttjar och förstör miljön. Gå till Sovjetunionens historia och läs på om dess ”miljöarbete”!

Man indikerar vidare att arbetet mot det imaginära ”klimathotet” kommer att skapa ”goda möjligheter för nya framsteg, fler jobb och ökad livskvalitet.” Vi har alla ett resultat av detta mantra i Northvolt och kommande projekt som Stegra och det fullständigt meningslösa skatteslöseriet med att ”fånga in CO2”. Faktum är, vilket bygger på rena matematiska kalkyler och inte är en ”åsikt”, att om EU:s länder i morgon skulle nå ”netto noll” (noll ”utsläpp”) så skulle effekten på den globala medeltemperaturen vara helt försumbar.

Samtidigt tuffar Kina, Indien, Ryssland och USA på med den energi som skapat, skapar och vidmakthåller deras välstånd. Absolut ingenting tyder på att dessa länder nu skulle se Europa, som stagnerat på grund av alla dessa ”gröna” regleringar och satsningar på väderberoende energi, som ett föredöme.

Allt tyder på att det är tvärtom. Den EU-politik som Socialdemokraterna vill bygga vidare på blir ett allt tydligare avskräckande exempel för resten av världen. Alla de miljarder som Socialdemokraterna och deras samarbetspartner vill lägga på ”klimatet” är således totalt bortkastade och är därmed ansvarslöst på ett sätt som ingen väljare vid sinna sinnens fulla bruk kan belöna.

Socialdemokraterna säger sig slutligen vilja ”bekämpa förtryck och ofrihet i alla delar av världen.” Samtidigt har man under decennier gett skattemedel till diktaturstater som Vietnam och Kuba samt gött korrupta diktatorer i Afrika. Man har i själva verket stött de socialistiska retoriker som velat införa det system i sina länder som man nu drömmer om att införa i Sverige.

Att ”bekämpa förtryck och ofrihet” ligger därför inte inbäddat i Socialdemokraternas faktiska politik. Tvärtom bäddar man för att dessa tillstånd ska uppträda även i Sverige eftersom de är en oundviklig konsekvens av den politik som följer av det nya partiprogrammets allmänna grundsatser.

Leif V Erixell,
Författare med inriktning på kultur- och samhällsanalys. Bland hans böcker kan nämnas Om den civila freden (nu även på engelska), Omstart Sverige, Samhällspolitisk ordbok och Den svenska statsideologin.