Elon Musks DOGE, eller Department of Government Efficiency, har av många ansetts kontroversiell när man följer upp Donald Trumps vallöfte att kraftigt banta den federala budgeten.

Utifrån vad DOGE under några få veckor har funnit, med allt ifrån slöseri, korruption och diverse ljusskygga verksamheter, kan dock kritiken tyckas något onyanserad.

Man behöver självfallet inte tycka att allt DOGE gör är perfekt eller rätt, men det blir allt svårare för dess kritiker att försvara sådant som att USAID spenderat 1,5 miljoner dollar för att främja mångfald, rättvisa och inkludering (DEI) på Serbiens arbetsplatser, eller att de slussat stora summor pengar till mediala aktörer som Reuters och Politico, naturligtvis med politiska syften.

Besparingspotentialen inom skattefinansierad verksamhet sträcker sig dock till långt mycket annat än exemplen ovan.

Nära på alla skattefinansierade organisationer har en tendens att svälla över tid. Detta kan bero på många faktorer, men en klassisk teori, formulerad av historikern C. Northcote Parkinson, är att organisationer tenderar att skapa fler hierarkiska nivåer, fler regler, fler människor som sysslar med regelefterlevnad, fler möten, mer planering och fler utvecklingsprojekt.

Det handlar inte nödvändigtvis om slapphet, utan om att man ständigt alstrar arbetsuppgifter åt varandra. Arbetsmängden sväller därmed utan att det tillför något direkt värde.

Många av de som jobbar inom denna uppsvällda byråkrati i offentlig verksamhet är högfungerande och välutbildade och skulle vid ett friställande snabbt sugas upp av andra sektorer eller det privata näringslivet som skriker efter arbetskraft.

I Sverige har vi Riksrevisionen som väl är det som kommer närmast DOGE. Båda institutionerna har det gemensamma målet att granska och effektivisera statens verksamhet. Men det finns grundläggande skillnader som påverkar deras förmåga att driva på för förändringar.

Formellt sett är den mest påtagliga skillnaden att Riksrevisionen står fri och oberoende från den exekutiva makten. Detta oberoende är centralt för att revisionsarbetet inte ska manipuleras för politiska syften. DOGE, däremot, är ett uttryck för politisk vilja, knuten till Trumps administration.

Det är just denna politiska anslutning som gör DOGE till en modell intressant för Sverige, som verktyg för att implementera en agenda om mindre och effektivare stat med mindre byråkrati och slöseri och i förlängningen lägre skatter så att vår globala konkurrenskraft stärks.

Riksrevisionen är en bra och viktig myndighet och dess oberoende ger ett skydd mot politisk manipulation och är en garant för opartisk och objektiv granskning. Men även om Riksrevisionen är en nagel i ögat på varje regering ligger det i sakens natur att dess långsiktiga existens kan äventyras om den skulle skaffa sig mäktiga politiska fiender.

En DOGE-liknande institution i Sverige skulle kunna arbeta med mindre återhållsamhet och med en tydlig agenda.

Detta skulle leda till snabbare och mer genomgripande reformer för att minska statens kostnader samt att effektivisera administration och byråkrati. Potentialen är lägre skatt, bättre välfärd och ekonomisk tillväxt, allt på en och samma gång.

Josef Fransson är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna