I maj i år sändes ett brev från Europakommissionen till EU:s medlemsländer, med en vädjan om att ta emot svårt sjuka patienter från Palestina. En av mottagarna var det svenska socialdepartementet. Det rör sig om drygt nio tusen patienter, varav cirka två hundra skulle lämnas till svensk sjukvård. Flera av dem är i behov av avancerad vård såsom cancerbehandling och organtransplantationer. En del av dessa patienter har redan anknytning till Sverige.

Situationen i Gaza

Den senaste upptrappningen har pågått i snart ett år. Ett år under vilket Gaza utsatts för intensiva angrepp med högteknologiska vapen. Vilket nu resulterat i att omkring åtta procent av den palestinska befolkningen och nära hundra procent av infrastrukturen har utplånats. Skolor och sjukhus är måltavlor för Israels bombningar och det saknas nödvändiga resurser för att behandla patienter på ett säkert och effektivt sätt.

Provisoriska vändstationer är överbelamrade och människor med varierande grad av medicinsk utbildning arbetar under fasansfulla förhållanden, utan nödvändig utrustning och mediciner.

Att ta emot dessa patienter är ett etiskt och moraliskt ansvar

I Sverige finns, på många områden, världsledande medicinsk expertis och teknisk kapacitet. Vårt är bland världens mest avancerade och effektiva sjukvårdssystem med unika förutsättningar för att vårda komplexa medicinska behov. Därtill har den svenska vården erfarenhet av att ta emot och behandla patienter från konfliktområden.

Under Syrienkriget tog svenska sjukhus emot ett antal svårt skadade patienter för specialistvård, och i skrivande stund vårdas ett antal ukrainska patienter på svenska sjukhus. Erfarenheter man nu kan använda till att effektivt organisera för ett värdigt mottagande och vård av patienter från Gaza.

Sverige har dessutom en lång tradition av humanitet och engagemang för internationell solidaritet. Inte minst har vi en självbild av att vara en humanitär stormakt som spelar en aktiv roll i internationella fredsbevarande insatser, som driver en generös biståndspolitik och som för en öppen asylpolitik. Svenskar hjälper människor i nöd, oavsett vilka de är eller var de kommer ifrån. Att ta emot svårt sjuka patienter från Gaza är att upprätthålla denna traditionen och visar att vi klarar att leva upp till våra ideal om medmänsklighet och internationell solidaritet även i tider av oro.

Rätten till liv och hälsa

För att få bli medlem i den Europeiska unionen krävs att man undertecknar och ratificerar Europakonventionen (EUKMR – Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) och att agera i enlighet med dess principer och de värderingar som ligger till grund för EU. Sverige har i och med sitt medlemskap förbundit sig att åtminstone leva upp till den standard som statueras i dessa dokument, och bör med andra ord hörsamma den vädjan som sänts ut.

Som en del av det internationella samfundet har Sverige både en juridisk och en moralisk skyldighet att agera när människor lider och dör på grund av brist på adekvat sjukvård. Detta är även i enighet med Genèvekonventionen som förbinder FN:s medlemsländer att säkerställa tillgång till sjukvård för sårade och sjuka för att skydda civila i krigssituationer. Situationen i Gaza är en humanitär katastrof, där civila, framför allt barn, drabbas oproportionerligt hårt av konflikten och dess konsekvenser.

Rätten till liv och hälsa är en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna och utgör grunden för alla andra rättigheter. I konfliktsituationer som den i Gaza är rätten till liv och hälsa särskilt sårbar. Civila utsätts inte bara för direkta hot från stridshandlingar, utan också för indirekta hot genom förstörelse av infrastruktur, brist på medicinska förnödenheter, och överbelastning av sjukvårdssystemet.

Alltså: Enligt undertecknade konventioner har personer som befinner sig i en väpnad konflikt rätt till humanitär hjälp och vård, oavsett vilken sida de tillhör. Detta inkluderar även de palestinska patienter som EU nu vädjat till medlemsländerna om att ge dem den medicinska vård de behöver men som inte längre finns att få i någon del av Palestina och de ockuperade områdena.

Familjen först

Sverige har därmed en juridisk skyldighet att ta emot och vårda dessa patienter. Det handlar för Sveriges del om att leva upp till sina folkrättsliga förpliktelser.
Utöver den aspekten är det också viktigt att ta principen om familjeåterförening i beaktan. Även denna statueras i Genèvekonventionen och ger skyddade personer rätt att upprätthålla kontakt med sina familjer.

Vi förstår att urvalet handlar om vilken sorts vård patienterna behöver, men menar att man även bör titta på var de har anknytningar. Låt de palestinier som befinner sig i Sverige återförenas med sina familjemedlemmar åtminstone under vårdtiden. Det går i linje med undertecknade konventioner om mänskliga rättigheter, men allra mest går det i linje med vår medmänsklighet.

Det är både vår juridiska och moraliska plikt att låta familjer förenas för ett friskare liv.

Mikail Yüksel

Partiledare, Partiet Nyans

Sydney Ankers

Partiet Nyans

Shereen Fteiha Abedelbari

Partiet Nyans