För att nå både nationella och europeiska klimatmål och för att hänga med i utvecklingen krävs en elektrifiering av industri, transporter och andra delar av samhället. Samtidigt förväntas Sveriges elförbrukning nästintill dubblas till år 2045. Detta ställer stora krav på elproduktionen och dess tillförlitlighet.

De kraftigt stigande elpriserna i speciellt södra Sverige har varit ett exempel på hur sårbart elsystemet kan bli när det saknas planerbar elproduktion. Efter allvarliga och återkommande situationer som denna har kärnkraftsdebatten vaknat till liv igen. Sverige behöver en utbyggnad av kärnkraften för att säkra stabila elpriser men även för att nå klimatmålen och hänga med i internationell utveckling.

Sveriges elbehov ökar snabbt i takt med att samhället elektrifieras. Allt fler delar av samhället övergår till el, till exempel industri, transporter och uppvärmning. Idag använder Sverige omkring 170 terawattimmar el per år, men experter hävdar att elbehovet kan öka till runt 330 terawattimmar per år till 2045. När man jämför kärnkraft och vindkraft blir skillnaderna tydliga i hur mycket el de faktiskt producerar.

En svensk kärnkraftsreaktor producerade ungefär 8,33 terawattimmar el år 2024 och gemensamt cirka 50 terawattimmar. Vindkraften producerade år 2024 totalt cirka 40 terawattimmar el, fördelat på ungefär 5500 vindkraftverk. Det innebär att ett vindkraftverk i genomsnitt producerar omkring 7,27 miljoner kilowattimmar per år. Utifrån denna beräkning krävs det ungefär 1146 vindkraftverk för att producera lika mycket el som en enda kärnkraftsreaktor under ett år. Detta visar på kärnkraftens effektivitet, vilket kommer att vara avgörande vid det snabbt ökande elbehovet.

Ett elsystem som inte är stabilt leder till höga och osäkra elpriser. Detta påverkar både hushåll och företag ekonomiskt. Under 2022 ökade elpriserna markant i Sverige, speciellt i södra delen av landet. I oktober 2022 låg elpriset i södra Sverige på 81 öre/kWh och bara två månader senare, i december låg priset på 271 öre/kWh. En viktig orsak till detta är att flera kärnkraftsreaktorer blivit nedstängda, exempelvis Ringhals 1 och 2. Detta minskade elproduktionen i Sverige och gjorde landet mer beroende av elimport från Europa.

När elpriserna i Europa steg, främst på grund av kriget mellan Ryssland och Ukraina, slog detta direkt mot svenska hushåll. Vindkraftens stora roll i det svenska elsystemet påverkar ekonomin eftersom produktionen är beroende av vädret. När det inte blåser tillräckligt minskar elproduktionen snabbt, vilket leder till högre priser på elmarknaden. För att täcka underskottet tvingas Sverige att importera dyr el från andra europeiska länder. Detta gör elpriserna väldigt instabila och skapar stora skillnader mellan olika delar av landet.

Höga och svängande elpriser gör det svårare för företag att investera och planera långsiktigt, samtidigt som hushåll får mindre pengar kvar varje månad. Ett elsystem som är mindre väderberoende och mindre påverkat av Europas elpriser ger därför bättre ekonomiska förutsättningar för både företag och privatpersoner, vilket är nödvändigt för att hänga med i utvecklingen.

Kärnkraft är avgörande för att Sverige ska kunna uppnå sina klimatmål. Vi har ett flertal klimatmål som ska nås, exempelvis nettonollutsläpp 2045 och 100 procent fossilfri elproduktion 2040. Detta kommer att kräva stora mängder stabil el.

Kärnkraft producerar elektricitet utan utsläpp av växthusgaser och kan därför ersätta fossila bränslen i industrin, transportsektorn och uppvärmning på ett tillförlitligt sätt. Energislag som sol- och vindkraft är väderberoende, till skillnad från kärnkraft som är väderoberoende. Detta innebär att kärnkraft kan generera el dygnet runt oavsett väder. Detta gör att Sveriges elsystem blir mer säkert och utsläppningsminskningarna mer verkliga samt långsiktiga.

Utan kärnkraft riskerar Sverige att inte nå klimatmålen i tid, eftersom fossila reservlösningar eller elimport behöver användas när dessa förnybara källor inte är stabila eller pålitliga. Kärnkraften är därför inte bara en energikälla, den är ett verktyg för att nå Sveriges klimatmål.

Miljöpartiet vill satsa stort på förnybar energiproduktion, främst på havsbaserad vindkraft som huvudlösning. Problemet är att havsbaserade vindkraftverk ofta stöter på hinder. Försvarsmakten går in med synpunkter på 8 av 10 ansökningar för vindkraft till havs, eftersom dessa verk kan störa viktiga radarsystem som används för att övervaka luftrummet och upptäcka exempelvis drönare. I dagens spända läge där flera grannländer har identifierat okända drönare är ett ostört radarsystem avgörande för Sveriges säkerhet. Detta visar att Miljöpartiets energilösning utan kärnkraft inte är realistisk, säker eller genomförbar.

SE ÄVEN: Merz: Tysklands kärnkraftsavveckling var ett strategiskt misstag

Sammanfattningsvis står Sverige inför ett kraftigt ökat elbehov som kräver ett stabilt och långsiktigt elsystem. Elektrifieringen av industri och transporter är nödvändig, men den kan inte genomföras med ett elsystem som är väderberoende och instabilt prismässigt. Jämförelsen mellan vindkraft och kärnkraft visar att kärnkraften levererar stora mängder el med hög tillförlitlighet. Erfarenheterna från höga elpriser i speciellt södra Sverige visar också riskerna med brist på planerbar el. För att säkra stabila elpriser och för att kunna nå klimatmålen krävs därför nya kärnkraftverk.

Kelwin Wulcan