
De senaste decennierna har Iraks assyriska minoritet pressats tillbaka. Detta tog inte slut med inbördeskriget eller att Islamiska staten besegrades, även om det idag är mer subtilt, skriver Michael Merdoyo.
När Saddam Husseins regim föll 2003 upphävdes de lagar och beslut som hade använts för att förändra Iraks demografi genom tvång och konfiskation. Därför väcker utvecklingen i Tel Keppe på Nineveslätten nu djup oro bland Iraks assyrier.
Assyriska partier slog nyligen larm om planer på att återaktivera ett markprojekt med 1 600 tomter i området Qabr Maryam, samt legalisera omkring 6 000 informella bosättningar byggda på jordbruksmark tillhörande lokalbefolkningen. Enligt organisationerna bygger projekten på beslut från 1992 och 1993 – fattade under Saddamtiden – med syftet att förändra demografin i traditionellt assyriska områden.
Detta är inte bara en lokal marktvist. Det handlar om rättsstat, minoritetsskydd och ett folks möjlighet att finnas kvar i sitt historiska hemland.
I sitt gemensamma uttalande hänvisar partierna till Iraks konstitution, där det uttryckligen står att ägande inte får användas för demografisk förändring. Trots detta menar organisationerna att lokala myndigheter nu går vidare med vägbyggen, bostadsplanering och legalisering av bosättningar på mark som tillhör ursprungliga markägare.
För assyrierna handlar frågan om mer än juridik. Nineveslätten är ett av de sista områdena i Irak där assyrier fortfarande har obruten historisk närvaro. Efter årtionden av krig, terror, diskriminering och massutvandring har befolkningen minskat dramatiskt.
När mark och lokala institutioner försvinner minskar också möjligheten för framtida generationer att stanna kvar eller återvända. För statslösa folk sker fördrivning dessutom sällan enbart genom öppet våld. Ofta sker den gradvis genom juridiska beslut, administrativ styrning och förändringar av markägande.
Oro över demografiska förändringar begränsas heller inte till Tel Keppe. Även i Ankawa i irakiska Kurdistan – länge betraktad som en fristad för assyrier – växer nu farhågor kring markfrågor och förändrad befolkningssammansättning.
Irakiska myndigheter måste därför frysa projekten i Tel Keppe och säkerställa att konstitutionen efterlevs. För många assyrier är implementeringen av artikel 125 i Iraks konstitution avgörande – en möjlighet till självstyre och lokalt självbestämmande i områden där assyrier historiskt har levt.
Ett land som säger sig värna mångfald kan inte samtidigt acceptera att dess ursprungsfolk gradvis förlorar sina historiska områden.
Michael Merdoyo
Kandidat till Stockholms regionfullmäktige för Medborgerlig samling