Den 1 juli träder det nya brottet psykisk misshandel i kraft. Det innebär att upprepade handlingar av kontroll, övervakning, hot, tvång och begränsningar av en persons livsutrymme nu kan vara straffbara, även när de inte lämnar fysiska spår. Lagen har väckt debatt efter att läkaren Agnes Wold kritiserat delar av förslaget. Det är en debatt som förtjänar att fortsätta. Vilka är de system som kontrollerar, och vad heter de? Detta undrar Caroline Thelning.
Den nya lagen kan bli ett av de starkaste verktygen Sverige får mot de normsystem och informella rättssystem som begränsar människors frihet. Kvinnokraft 4.0 välkomnar den.
Svensk lag intresserar sig inte för vilken religion, kultur eller ideologi en person tillhör. Svensk lag intresserar sig för handlingar och konsekvenser. Det innebär att social kontroll nu kan granskas oavsett varifrån den kommer eller hur den motiveras.
Under lång tid har svenska myndigheter haft svårt att tala öppet om dessa frågor. Rädslan för att uppfattas som intolerant har gjort att uppenbara problem inte alltid kritiserats. Avsaknaden av tydlig lagstiftning verkar dessutom ha skapat utrymme för könssegregerande normer att ta plats i myndigheters kommunikation. Parallellt har starka intressen bakom dessa kontrollsystem skickligt lyckats skuldbelägga dem som lyft konsekvenserna av normsystem som tvingat människor att leva ett parallellt liv, separerat från det skydd som svensk lag ger.
Sharia kräver ingen stat för att styra ett liv
I debatten om social kontroll finns en fråga som alltför ofta undviks. Bakom många former av norm- och hedersrelaterad kontroll finns religiöst-ideologiska normsystem. Ett av de mest inflytelserika är sharia, en kombination av religiösa regler och politisk ideologi med egna normer kring klädsel, umgänge, sexualitet, familjeliv och könsroller.
Sharia kräver ingen islamisk stat för att fungera. Systemet följer med individen och utövas parallellt med svensk lag genom moskéer, koranskolor och slutna sociala nätverk. Och det ställer krav på anpassning från omgivande samhälle, inom sjukvård, skola och på arbetsplatser.
Hedersbrott och äktenskapstvång är redan kriminaliserade. Könsstympning är förbjudet. Trots detta lever många fortfarande under dessa normer och krav som om svenska lagar inte gällde för dem. Kontroll, skuld och rädsla vävs samman till en vardag där friheten gradvis krymper.
För första gången kan den samlade psykiska kontrollen bedömas som ett eget brott. Det är ett viktigt steg, och ett erkännande av att Sverige har parallella normsystem med stor informell makt.
En lag är inte starkare än modet att använda den
Men en lag är inte starkare än de som ska tillämpa den. Socialtjänst, skola, polis och sjukvård behöver kunskap om hur social kontroll fungerar och mod att identifiera den även när den motiveras med tradition, kultur eller religion. Annars riskerar lagen att få begränsad betydelse för de människor den är tänkt att skydda.
Religionsfriheten är en grundläggande rättighet, men den innebär aldrig rätt att begränsa andra människors rörelsefrihet eller psykiska integritet. Eller att ställa krav på omgivande samhälle för just den egna tron.
Den 1 juli får Sverige ett nytt verktyg. Frågan är om vi också har modet att använda det.
Caroline Thelning
Grundare och talesperson
Kvinnokraft 4.0
