Facebook noscript imageDEBATT: Toriumkraftverk är framtidens energikälla
Debatt
DEBATT: Toriumkraftverk är framtidens energikälla
Magnus Lagerkvist vill se torium ersätta uranreaktorer, som i Forsmark. Foto: Christine Olsson/TT
Magnus Lagerkvist vill se torium ersätta uranreaktorer, som i Forsmark. Foto: Christine Olsson/TT

Toriumreaktorer vore en väsentligt billigare och säkrare källa till energi än dagens uranbaserade kärnkraft. Trots detta diskuteras dessa ytterst effektiva och miljömässigt bättre reaktorer nästan inte alls, skriver dagens debattör Magnus Lagerkvist.

29 jan 2024 11:00

Okunnighet är det som främst kännetecknar våra energidebatter. Var och en som diskuterar energifrågorna måste kunna svara på många frågor och en av de mer centrala måste vara: Varför diskuteras inte toriumreaktorer?

Vad är en toriumreaktor?

Torium är ett grundämne som kan användas i en typ av kärnkraftsreaktorer för att generera energi och således el, och sagda grundämne är tre gånger vanligare i jordskorpan än uran. toriumreaktorer ger därtill inga utsläpp av strålning med sina smältsaltsreaktorer (SMR). Det behövs inget vatten i reaktorerna och därmed finns ingen risk för ångexplosion, vilket kan förekomma i kraftverk baserade på uran. Ingen härdsmälta kan inträffa. Ett toriumkraftverk kan man stänga av när man vill och sedan sätta på det igen utan att något händer. Processen avstannar och igångsätts snabbt.

Toriumreaktorer kan vidare till 90 procent använda avfall från uranreaktorer som bränsle, vilket innebär att vi har råvara redan tillgänglig för användning, och dessutom kan lösa nästan hela problemet med slutförvaringen av uttjänt uranbränsle från uranbaserade kärnkraftverk. Torium-232 är i sig inte ett kärnbränsle. Bestrålas den med minimal mängd uran bildas uran-233 som delas och driver reaktorn. Ett ton torium producerar lika mycket energi som 200 ton uran eller tre miljoner ton kol. Toriumreaktorerna ger väsentligt mindre avfall än en uranreaktor och avger minimal strålning.

Torium är effektivare än uran

Toriumkraftverken går mycket fortare att bygga och tillståndsprocesserna blir väsentligt kortare. Vidare kan toriumreaktorerna byggas mycket mindre samt i serieproduktion i fabrik. Det innebär att de kan placeras över hela riket, förkorta transporttiderna för elen och därmed minska transportförlusterna som schablonmässigt idag beräknas till cirka 10 procent. Bara det ett antal TWh. Det säkrar vidare elförsörjningen under kris och krig på ett helt annat sätt än nuvarande system och garanterar bättre att hela landet får leva.

Torium är tre gånger vanligare än uran i jordskorpan och finns både i Sverige och i Norge. Vanligaste förekomsten av den identifierade förekomsten av torium finns i Indien, som beräknas ha 25 procent av världens tillgångar. Indien har ett mycket omfattande program som syftar till att bygga ut toriumkraftverk, stora som små. Man har redan en uttalad och beslutad målsättning att med toriumkraftverk göra landet helt självförsörjande på energi. Likaså har Kina omfattande program där man bygger och skall bygga toriumkraftverk. Norge är också på gång att börja bygga. Kanada räknar med att ha toriumkraftverk i drift 2028.

Detta med torium är ingen hemlighet. Kunskapen har funnits länge och nu har kunskapen utvecklas så att man effektivt kan bygga kraftverken, stora som små. Ännu kan man ej kostnadseffektivt bygga så små kraftverk så att de kan driva bilar. Båtar går bra och blir betydligt billigare än att till exempel bygga atomubåtar.

Långradare med torium i tanken

Man räknar dock med att det kommer att på sikt kunna bygga så små toriumkraftverk så de skall kunna driva långtradare och större lastmaskiner. En lite intressant beräkning som gjorts är att när man kan bygga en medelstor personbil med toriumdrift så kommer 8 gram torium räcka för att driva bilen under dess livstid. Det kan man kalla räckvidd.

Efter första världskriget pågick en intensiv debatt i USA:s regering om man skulle satsa på uranbaserad energi eller på torium. Man bestämde sig till slut för uranbaserad kärnkraft då det också underlättade för forskning och utveckling av kärnvapen.

Magnus Lagerkvist
CEO & Founder Lagerkvist & Partners

Bulletin Debatt

Detta är ett debattinlägg i Bulletin. Debattören svarar för sina åsikter i debattartikeln. Vill du publicera dig på Bulletin Debatt eller inkomma med replik? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu