Facebook noscript imageDEBATT: Tystnaden om ”njutningsäktenskap” är hyckleri
Debatt
DEBATT: Tystnaden om ”njutningsäktenskap” är hyckleri
Det blev tyst efter Uppdrag Gransknings program om ”njutningsäktenskap” enligt Johannes Herrey. Foto: Skärmdump / Privat
Det blev tyst efter Uppdrag Gransknings program om ”njutningsäktenskap” enligt Johannes Herrey. Foto: Skärmdump / Privat

Destruktiva handlingar är fel, oavsett vem som begår dem. Paolo Robertos sexköp resulterade i spaltkilometer av fördömanden. Avslöjandet om imamer som ägnar sig åt koppleri och muslimska män som köper sex har däremot mötts av ekande tystnad, skriver dagens debattör Johannes Herrey.

I det senaste avsnittet av Uppdrag Granskning avslöjas det att flera shiamuslimska imamer runt om i landet har förmedlat så kallade ”njutningsäktenskap”. Dessa är tidsbestämda äktenskap där man viger kvinnor som köpts för pengar av män som önskar ha tillfälligt sex. I programmet får vi ta del av flera exempel där kvinnor i utsatta situationer har utnyttjats och där vissa imamer har hjälpt till med att arrangera dessa äktenskap, samt även mottagit betalning i samband med vigseln. Vissa religiösa ledare menar på att detta är en shiamuslimsk sedvänja som har stöd i Koranen, samtidigt som andra fördömer det.

Läs även: Shiamuslimska imamer viger kvinnor för ”njutningsäktenskap”

Likt andra historier om sexhandel leder även denna till upprörda känslor. Det avslöjande som Uppdrag Granskning har gjort är hemskt, men dock mycket viktigt. Att belysa och kritisera onda handlingar som sker i världen är viktigt, inte minst för att kunna förhindra att de fortsätter och att fler kan bli drabbade.

De allra flesta minns säkert när Paolo Roberto greps för sexköp. Under flera veckor fylldes våra flöden med inlägg från både offentliga personer samt ens egna bekanta som alla uttryckte hur fruktansvärt det är att köpa sex. Det finns även andra uppmärksammade avslöjanden om olagliga sexuella handlingar där religiösa ledare har varit inblandade. Man talar än idag, och med all rätt, om de fruktansvärda upptäckter som gjordes av tidningen The Boston Globe år 2002, där man avslöjade att katolska präster under flera år hade förgripit sig på unga pojkar.

Det är vanligt att avslöjanden likt dessa leder till en stor allmän debatt med mängder av reaktioner i både media, online och i andra forum. Många är vanligtvis snabba med att dela sina tankar med omvärlden, vilken man kan förstå då detta är ett ämne som väcker starka känslor. En del nöjer sig ibland inte med att själva kritisera de som hänt, utan kräver även av andra att offentligt ta ställning. Man har i vissa grupper flitigt använt sig av uttryck som exempelvis Silence is Violence genom åren.

Läs även: Skolpengen gick till sexklubbar i Thailand – nu överklagas domen

Men till skillnad från i tidigare fall så leder inte avslöjandet om “njutningsäktenskapen” till ramaskri. Den här gången är det annorlunda. Efter Uppdrag Gransknings avslöjande ekar i stället tystanden, något som gör mig minst sagt bekymrad.

Personligen använder jag mig inte av uttryck som Silence is Violence då jag förstår att det ej är rimligt att kräva av alla att ständigt gå ut och aktivt ta avstånd från allt hemskt som sker dagligen runt om i världen. Men de individer som vanligtvis slänger sig frikostigt med dessa uttryck bör, enligt deras egen ideologi, nu offentligt fördöma dessa fruktansvärda handlingar. Ska man tolka den tystnad vi nu i stället möts av blir kontentan, utifrån deras egna premisser, att de då anser att sexhandel i form av “njutningsäktenskap” är okej.

Kan det verkligen vara så att en del anser att det är avskyvärt när Paolo Roberto köper sex, men att det är okej när vissa muslimska män gör detsamma? Jag bestämmer mig för att göra det välvilliga antagandet att så inte är fallet, utan att det i stället handlar om en rädsla för att kritisera muslimer.

Jag vet att detta är ett fenomen som existerar, men jag kan i ärlighetens namn inte förstå varför. Det fanns ingen som tvekade om att kritisera Paolo eller de katolska prästerna. Argumentet att det skulle handla om en rädsla av att bli kallad för rasist köper jag absolut inte. Vad har kritiserande av sexhandel, hallickar och sexköpare med rasism att göra? Och om vi inte kan kritisera även muslimer som köper sex, ger man då ett fripass för sexköp till nästan en miljard muslimska män? Hade Paolo sluppit undan drevet om han var muslim?

Man ska alltid kunna kritisera de individer som skadar andra, oavsett vem personen är. Det spelar absolut ingen roll om personen i fråga är svensk eller utländsk, kristen eller muslim, straight eller homosexuell. Jag har personligen växt upp i en kristen familj, och även om jag idag ej anser mig vara religiös, finns det mycket som jag värdesätter och bär med mig från min kristna uppväxt. Trots min personliga relation till kristendomen är det för mig en självklarhet att belysa och kritisera allt de hemska som gjorts i kristendomens namn genom historien.

Läs även: 30 av 38 gripna köpte sex av ukrainska kvinnor

Hyckleriet från alla de som säger sig stå upp för utsatta kvinnor och som nu sitter tysta är rent utav motbjudande. Sen när började man välja ut vilka kvinnor man ska bry sig om, eller vilka män som får eller inte får delta i sexhandel. Det verkar som att jag missade de mötet, tack o lov.

Johannes Herrey
Liberalkonservativ debattör

Bulletin Debatt

Detta är ett debattinlägg i Bulletin. Debattören svarar för sina åsikter i debattartikeln. Vill du publicera dig på Bulletin Debatt eller inkomma med replik? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu