Demokratin är själva grunden för vårt politiska system, och den måste vara höjd över varje misstanke. Ett bra sätt att öka förtroendet för demokratin är att införa digitalt röstande via BankID, skriver Pushpit Singh.
Det svenska valsystemet bygger på att medborgarna ska ha förtroende för att varje röst räknas korrekt. Under en längre tid har det dock väckts frågor om hur tillförlitligt systemet egentligen är. Finns det risk för fel vid rösträkningen? Ja, det gör det. Det har också förekommit misstankar, anmälningar och domar kopplade till valfusk i Sverige, något som riskerar att minska förtroendet för demokratin.
Redan under riksdagsvalet 2002 i Rinkeby ifrågasattes agerandet av socialdemokratiska valarbetare. Det handlade om ombudsröster och misstänkta förfalskade namnteckningar, vilket ledde till rättsliga påföljder. Under riksdagsvalet 2022 i Tullinge rapporterades det dessutom att det i ett valdistrikt fanns fler röster än antalet röstberättigade. Vid valet 2018 polisanmäldes även en socialdemokrat i Karlskrona för att ha delat ut förkryssade valsedlar utanför vallokalen, något som strider mot vallagen.
Efter EU-valet 2024 visade granskningar vidare att siffrorna i omkring hälften av de undersökta valdistrikten inte stämde helt överens när det gällde antalet röster, kuvert och avprickade väljare. I flera fall noterades fler röster eller valsedlar än valkuvert, något som inte ska kunna inträffa om processen fungerar felfritt.
Detta innebär inte att svenska val generellt är riggade. Däremot visar det tydligt att systemet inte är utan brister. Trots detta fortsätter Sverige att använda ett i huvudsak manuellt valsystem som bygger på papper, mänsklig hantering och efterhandskontroller. I ett modernt och digitaliserat samhälle är det rimligt att fråga sig varför valprocessen i stort sett ser likadan ut som för flera decennier sedan.
Problemen blir särskilt tydliga för vissa grupper. Svenskar bosatta utomlands måste ofta skicka sina röster med post till Sverige, vilket kan ta lång tid och skapa osäkerhet kring om rösten verkligen kommer fram. Personer med funktionsnedsättning eller sjukdom som inte kan ta sig till vallokalen röstar ofta genom budröstning eller via ambulerande röstmottagare som besöker dem i hemmet. För många upplevs detta som både krångligt, obekvämt och det finns en oro för om rösten kan påverkas under processen.
Samtidigt använder en majoritet av svenskar BankID dagligen för bankärenden, vårdkontakter och juridiska handlingar. Vi litar på denna teknik när det gäller både vår identitet och våra pengar. Mot den bakgrunden borde det vara rimligt att också utreda möjligheten att använda liknande teknik vid allmänna val.
Digital röstning med BankID skulle kunna göra valet mer tillgängligt, särskilt för svenskar utomlands och personer som har svårt att rösta fysiskt. Det skulle kunna minska risken för mänskliga fel vid rösträkningen, effektivisera processen och minska utrymmet för otillbörlig påverkan.
Självklart måste ett sådant system vara säkert, anonymt och föremål för omfattande granskning. Men att helt avvisa digital röstning riskerar att bli ett sätt att blunda både för den tekniska utvecklingen och för de brister som redan finns i dagens system.
Om vi menar allvar med att varje röst är viktig måste vi också se till att valsystemet är så säkert, modernt och tillgängligt som möjligt. Det är dags att diskutera nästa steg och anpassa demokratin till den tid vi lever i.
Pushpit Singh
Student i statsvetenskap
