Inför riksdagsvalet 2022 gick debatten om drivmedelspriser och reduktionsplikten (inblandning av biodrivmedel) hög. Reduktionsplikten var då 7,8 procent för bensin och 30,5% för diesel och S/MP-regeringen hade för avsikt av stegvis höja reduktionsplikten för diesel till 60 procent.

M, SD, KD och L gick till val på att drastiskt sänka kostnaden för drivmedel. Tidöpartierna drev 2023 igenom en sänkning av redutionsplikten till 6 procent för både bensin och diesel. Bland annat den sänkningen innebär att bensin och diesel idag kostar 30 procent (cirka 10 kronor) mindre än när Tidöpartierna tillträdde.

Den borgerliga regeringen har av S och MP fått mycket kritik för att regeringen missar de av Sverige och EU uppsatta klimatpolitiska målen för 2030 och att sänkningen av reduktionsplikten är en tungt vägande orsak. För att slippa det argumentet i kommande riksdagsval har regeringen beslutat att 1 juli 2025 höja reduktionsplikten till 10 procent.

Eftersom biodrivmedel är dyrare än bensin och diesel så kommer höjningen att märkas för konsumenter vid pump. Regeringen tycks tro att konsumenterna kan acceptera en höjning om 3–4 kr/litern och en höjning av reduktionsplikten är den snabbaste och billigaste vägen för regeringen (medborgarna betalar) att försöka nå de uppsatta klimatpolitiska målen och därmed tysta kritiken från oppositionen.

Förvånande är dock den uteblivna debatten inför regeringens beslutade höjning av reduktionsplikten. Förmodligen beror det på att oppositionen inte vill ge cred till regeringen och för att regeringen inte vill skylta med för höjningen. Sverige var före sänkningen av reduktionsplikten 2024 det land med högst inblandning av biodrivmedel och efter den 1 juli 2025 har Sverige återtagit den positionen.

Inblandning av biodrivmedel är en betydligt mer komplicerad fråga än att bara minska utsläpp av CO2 och uppnå klimatmål. I Tyskland har ”Die Grünen” (Tysklands miljöparti!) valt att sänka reduktionsplikten från 8% till 2,4% för att 2030 sänka till 0%. Man anser att import och framställning av biodrivmedel är problematiskt och att biodrivmedel gör större klimatnytta på annat håll än i vägtrafiken.

Den svenska – både regeringens och oppositionens – syn på biodrivmedel tycks vara att en ökad inblandning är en enkel genväg till sänkta utsläpp av CO2 utan att ta hänsyn till negativa omständigheter. De fakta och tydligt negativa effekter för klimatet som regeringen blundar för är att biobränsle till största delen framställs av importerat slakteriavfall, skogsavfall och energiskog.

Produkter för framställning av biodrivmedel är en bristvara i hela världen och svensk import sker från världens alla hörn och med fartyg som drivs med smutsig och klimatnegativ eldningsolja.

Bönder i länder som Indonesien och Brasilien ställer om sin produktion på jordbruksmark avsedd för livsmedel till produktion av energiskog till nackdel för ländernas egen livsmedelsproduktion.

Skulle övriga Europa lagstadga om samma mängd inblandning i bensin och diesel som Sverige skulle priset gå i taket och alla klimataktivister som förlitar sig på reduktionsplikt för att sänka koldioxidutsläpp skulle omgående tvingas omvärdera sin inställning.

Förvånande nog är det bara Vänsterpartiet som inser vad importen av biodrivmedel innebär i negativ påverkan i allt från utebliven livsmedelsproduktion till ökade utsläpp från transporter.

Leif Kullberg,
Samhällsdebattör