Den iranska sångerskan Parastoo Ahmadi dömdes dagen innan midsommar till 74 piskrapp, utreseförbud och förbud mot konstnärlig verksamhet – för att ha uppträtt utan slöja. I Sverige syns hijab-influencers i TV utan att höja ett finger för henne, skriver Birger Salt.
Den iranska sångerskan Parastoo Ahmadi dömdes dagen innan midsommar till 74 piskrapp för att ha uppträtt utan slöja under en livestreamad konsert i Qom. Utöver piskrappen dömdes hon till två års utreseförbud och två års förbud mot all konstnärlig verksamhet.
Samtidigt ser vi ständigt influencers och TV-profiler i svensk TV som bär hijab med stolthet. En av dem har kallat den för sin ”krona”. En krona? För Parastoo Ahmadi och tusentals andra iranska kvinnor är hijaben snarare en törnekrona – ett plagg förknippat med tvång, smärta och förnedring.
Man kan vara muslim utan att vara islamist. Det finns många muslimer som lever ett vanligt svenskt liv, utan hijab och utan att kontrollera sina döttrar. Men vad säger de islamistiskt influerade rösterna i svensk media om Parastoo Ahmadis dom? Var är solidariteten från våra TV-kockar och Instagram-hijabkändisar?
De som bär slöjan frivilligt och utan påtryckningar har ett ansvar. När man står i svensk TV som en reklampelare för ”fritt val hijab” – vad gör man då för de kvinnor och flickor som inte har något val? Att tiga eller vända bort blicken blir i praktiken ett stöd för förtrycket.
Solidaritet brukar man ju visa för dem som är svaga och förtryckta. Islam är en stark religion med närmare två miljarder anhängare. Mannen regerar ofta och bestämmer i hushållet. Hijab är normen, och mer än ofta ett krav. Att bära hijab är ett fritt val, brukar många på vänsterkanten säga. Dessa röster visar då sympati för den starke, inte den svage. Vänsterns feminister har aldrig på allvar ifrågasatt varför i stort sett inga hijab-bärande influencers visar stöd för kvinnor som Parastoo Ahmadi – kvinnor som torteras eller dödas för att de inte vill bära hijab.
Är hijab-influencernas tystnad ett aktivt val för att understryka att man får skylla sig själv när man inte bär sin hijab? Eller är det så att även deras eget ”val” inte är fullt så fritt som de vill påstå? Om de inte ens vågar kritisera förtrycket inom sin egen religion, hur kan vi då säga att hijaben står för frihet? Då har den i praktiken placerat sig över svensk lag, jämställdhet och vår gemensamma yttrandefrihet.
Birger Salt
Debattör
