Kommittén fick för två år sedan i uppdrag att överväga ett förbud mot rasistiska organisationer, vilket både kan ske genom att man förbjuder själva organisationerna eller att delta i dem.

Vid en pressträff under tisdagen påpekade justitieminister Morgan Johansson (S) att Sverige har en internationellt sett svag lagstiftning mot extremhögern.

– De kan driva tidningar och samla in pengar. De kan ha möten och demonstrationer. Det är inte straffbart att engagera sig i rörelser som ägnar sig åt att hetsa mot och förfölja andra människor, till exempel svarta eller judar, säger han.

Kommittén menar att ett förbud skulle motverka en potentiellt farlig utveckling där rasistiska organisationer får ytterligare fäste i samhället.

Därför föreslår man att det införs två nya brott: organiserad rasism och stöd åt organiserad rasism. Straffet föreslås vara fängelse i högst två år, samt om brottet är grovt mellan sex månader och fyra år.

– För att inte komma i konflikt med grundlagens skydd för åsiktsfriheten bör förbudet bara gälla organisationer vars rasistiska förföljelse är brottslig. Man kan inte ingripa bara mot åsikterna i en sammanslutning, utan åsikterna måste ha lett vidare till kriminella handlingar, säger justitierådet Dag Mattsson, som lett kommitténs arbete.

Sådana brott skulle till exempel kunna vara ofredande, skadegörelse, olaga hot eller hets mot folkgrupp.

Oenig kommitté

Det är en oenig kommitté som föreslår att bara deltagandet i rasistiska organisationer ska kriminaliseras, inte själva organisationerna.

– Förslaget kan ju framstå som haltande om man inte också gör det möjligt att upplösa organisationen i fråga. Det framstår inte som helt logiskt, säger Morgan Johansson.

Bakgrunden är att Moderaterna (M) och Kristdemokraterna (KD) bara vill kriminalisera deltagande, medan Vänsterpartiet (V), Sverigedemokraterna (SD) och Liberalerna (L) inte ens vill göra det.

I Moderaternas fall hänvisar man till att ett förbud av själva organisationerna skulle bli svårt att implementera.

– För att förbjuda en organisation krävs att den är formaliserad, för att lagstiftningen ska kunna ”träffa” organisationen. Det innebär att den behöver ha en stadga, och så vidare, alltså att vara en ekonomisk eller ideell förening till exempel, säger riksdagsledamoten Louise Meijer (M) som suttit i kommittén.

Moderaterna kritiska

Hon anklagar regeringen för att särbehandla våldsbejakande organisationer på vänsterkanten.

– Jag menar att Socialdemokraterna med kirurgisk precision öppnar för att kriminalisera två utav tre våldsbejakande miljöer i Sverige som Säpo pekar på. Det är terrorverksamhet, den nazistiska vit makt-miljön och den autonoma vänstern, säger hon.

Möjligheten att förbjuda deltagande i terrororganisationer finns sedan tidigare med i de direktiv som regeringen har gett till en grundlagsutredning.

Moderaternas kritik tillbakavisas av den socialdemokratiska riksdagsledamoten Ida Karkiainen, även hon ledamot i kommittén.

”Som socialdemokrat tycker jag att vi behöver göra ännu mer mot all våldsbejakande extremism och regeringen har tagit ett helhetsgrepp på de här frågorna på andra sätt”, skriver hon i ett sms.

”Just den här utredningen hade en tydlig avgränsning med tanke på regeringsformens formulering, där vi har ett utrymme att inskränka föreningsfriheten just för sammanslutningar som hetsar och förföljer folk på grund av etnicitet eller hudfärg”, tillägger hon.

Text: Sören Billing

soren.billing@bulletin.nu