Problemet har funnits länge, men blivit extra tydligt under pandemin, enligt Joakim Larsson, ordförande för Förhandlingsdelegationen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Han påpekar i ett uttalande att kommunerna som regel inte har heltidssysselsatta brandmän, utan de flesta jobbar med annat och rycker in i räddningstjänsten vid behov.

Enligt tidningen Kommunalarbetaren har flera deltidsbrandmän som förlorat sitt ordinarie jobb under pandemin sagt upp sig på grund av att tjänsten som deltidsbrandman gör att a-kassersättningen blir lägre.

"Under pandemin har vi sett att det finns räddningstjänster som riskerat att förlora upp till en tredjedel av sin personal", uppger Larsson i sitt uttalande.

SKR har legat på regeringen om en lösning på problemet och en proposition ska läggas i riksdagen på tisdag.

Regeringens förslag innebär att det arbete deltidsbrandmän utför i form av beredskap och övning, oftast på helger, ska undantas vid beräkning av hur mycket ersättning som får lämnas. Utryckningar, materialvård och utbildning omfattas däremot inte av undantaget.

Regeringen konstaterar på sin hemsida att de särpräglade arbetsvillkoren gör att en deltidsbrandman kan förlora ekonomiskt på att arbeta som deltidsbrandman under den tid som han eller hon är arbetslös.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 31 maj 2021.

Enligt Joakim Larsson på SKR har Sveriges över 10 000 deltidsbrandmän. Sedan början av 2000-talet har antalet utryckningar ökat med nästan 20 procent och de senaste åren ligger det totala antalet utryckningar på över 100 000 per år.

TEXT: Peter Wallberg/TT