USA vill att Ukraina ska hålla val före utgången av 2025, särskilt om ett vapenstillestånd uppnås vid fronten.

Detta rapporterar Reuters med hänvisning till uttalanden som påstås ha gjorts av Donald Trumps särskilda representant Keith Kellogg. President Zelenskyjs administration har reagerat kyligt och med uppenbar negativitet på denna idé. Låt oss analysera vad Kellogg förespråkar, varför Kiev är emot det och vad som hindrar val under krigstid.

”Det är bra för demokratin”

Enligt Reuters insisterar Keith Kellogg (läs: Trump) på att presidentval ska hållas. Dessa val skulle ursprungligen ha ägt rum i Ukraina i maj 2024, men detta blev omöjligt på grund av krigsläget. Ukrainsk lag förbjuder val under denna rättsliga regim.

”I de flesta demokratiska länder hålls val under krigstid. Jag tror att det är viktigt att de har det. Jag tror att det är bra för demokratin. Det är skönheten med en stark demokrati när man har mer än en person som potentiellt kan kandidera”, citerar journalisterna Kellogg.

USA anser också att om Ukraina håller presidentval (parlamentsval och lokalval diskuteras inte) skulle den nya ledaren kunna ta ansvar för förhandlingar med Moskva och för att ”sluta ett avtal”.

Kievs reaktion

Presidentkontoret i Ukraina har reagerat kritiskt. Zelenskyjs rådgivare Dmytro Lytvyn har förklarat att en sådan plan är ”misslyckad”. Kiev förväntar sig ”djupare steg” och planer från sina amerikanska partners än ”bara eldupphör och val”.

Zelenskyj själv har inte kommenterat frågan. Han har dock tidigare upprepade gånger gjort klart att han för närvarande inte planerar att hålla val. Viss debatt om detta ägde rum våren 2024, men då deklarerade Ukrainas president och hans politiska allierade enhälligt att statschefen behåller både legalitet och legitimitet utan val.

Oppositionen har inte alltid hållit med om detta påstående men har avstått från att driva frågan för att bevara landets stabilitet. Presidentens kritiker anser att han inte vill gå till val för att inte ge upp makten och också av rädsla för åtal (en vanlig praktik i Ukraina).

Det finns ett korn av sanning i detta. Men man måste erkänna att ukrainska lagar faktiskt förbjuder val under krigstid. Det är också logiskt att den styrande eliten inte vill ge upp makten utan vidare – detta är ett kännetecken för nästan alla politiker.

Val under krigstid: möjligt eller inte?

Problemet med val ligger i vissa juridiska detaljer i ukrainsk lag. Ukrainas konstitution föreskriver förlängning av parlamentets befogenheter under krigstid. Om presidenten nämns inte ett ord i detta sammanhang.

Men i Ukraina gäller också lagen ”Om krigsrättsligt tillstånd”. Och där är allt entydigt: inga val hålls under krigstid, och alla myndigheters befogenheter, inklusive presidentens, förlängs till dess att krigstillståndet upphör.

Dessutom möter genomförandet av val i Ukraina under krigstid flera grundläggande problem. Här är några av dem: det är oklart hur miljontals flyktingar inom och utanför landet ska rösta, hur hundratusentals militärer och miljoner människor i områden ockuperade av Ryssland ska kunna rösta.

Det är oklart hur man ska säkerställa säkerheten vid vallokalerna under ryska attacker. Det finns ingen förståelse för hur man ska hantera krigstida begränsningar: förbud mot demonstrationer och möten, rätten till yttrandefrihet och mediernas mångfald och det finns faktiskt många fler frågetecken.

E-röstningsverktyg skulle kunna lösa vissa problem delvis. Men i Ukraina saknas dessa helt. Dessutom uppstår frågan om förtroendet för sådan röstning.

Slutligen anser Rysslands ledare Vladimir Putin att makten i Ukraina är illegitim. Kiev använder också detta argument – att Putin vill byta ut regeringen i Ukraina – för att rättfärdiga sin ovilja att hålla val.

Insisterar

USA verkar dock vara benägna att insistera på val. Många politiska krafter inom Ukraina är också intresserade av detta, liksom åtminstone en del av det ukrainska folket som allt mer ifrågasätter regeringen.

Hur kan denna motsättning lösas? Allt beror på en sak: politisk ändamålsenlighet. I ukrainsk politik gäller principen: ”om det inte är tillåtet, men mycket önskvärt eller mycket nödvändigt – då är det möjligt”. Sådana situationer har inträffat flera gånger i Ukraina, men staten är inte unik i detta avseende. Denna regel gäller för många politiska system.

För närvarande råder konsensus om att val inte kan hållas. Men om flera faktorer sammanfaller (tryck från USA, inhemskt tryck, önskan att få ny legitimitet från samhället, behovet av att nå fredsöverenskommelser) – kommer val att hållas i Ukraina. Man kan både ändra lagstiftningen och utveckla verktyg som gör det möjligt för medborgare att rösta elektroniskt om de befinner sig utomlands eller i stridsområden. Det är en fråga om politisk vilja eller nödvändighet.

Just nu finns ingen akut nödvändighet. Men när den uppstår kan man vara säker på att Kiev kommer att hitta ett sätt att genomföra val.

Mykyta Trachuk är ukrainsk statsvetare.