Efter flera dagars slutförhandlingar, dag som natt, enades till slut EU:s medlemsländer om en gemensam migrationspakt den 20 december. Det nya pakten innebär i korthet att medlemsländerna skapat gemensamma regler för hur sökande ska hanteras vid den yttre gränsen.

Bland annat kommer det att byggas asylcenter vid unionens gränser där asylsökande kommer att kunna ansöka om asyl. Tanken är att hanteringen av de asylsökande som har liten chans att få ett positivt beslut ska kunna avvisas snabbare. Det kommer främst att beröra personer som kommer från länder med låg beviljandegrad, men också om personer som utgör en risk för nationell säkerhet eller en sökande som lämnat falsk information.

Samtidigt införs en solidaritetsmekanism som innebär att länder som tar emot ett stort antal migranter ska kunna få ekonomiskt stöd i form av bidrag. Pengarna kommer att betalas in till en gemensam EU-fond.

– Vi kommer nu ha bindande solidaritsmekanism. Det är ingen liten sak. Det kommer innebära att varje medlemsland kommer att behöva ta ansvar, inte bara ett få medlemsländer. Det här kommer genomföras med flexibla och frivilliga bidrag, säger Tomas Tobé (M) på pressträffen som hölls efter uppgörelsen i Europaparlamentet.

– Man ska kunna köpa sig fri från flyktingmottagande, säger Ulrika Bergsten, EU-korrepondent till SVT.

Krismekanism införs

Den spanske Socialdemokraten Juan Fernando López Aguilar, ordförande i EU:s utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, tog upp den tvingande krismekanism som kommer införas vid oförutsedda krishändelser på pressträffen. Alla medlemsländer kommer att behöva ta ansvar för mottagandet.

– Den är speciellt effektiv av hänseende till solidaritet, och riktar sig framförallt till ett land som drabbas av ett massinflöde av asylsökande mot deras gränser, säger han.

EU-kommissionär Ylva Johansson (S) är mycket nöjd med uppgörelsen. Hon säger bland annat i en video på X att pakten kommer innebära mer solidaritet och ett bättre skydd av EU:s yttre gränser.

It’s a historic moment #migration pic.twitter.com/pvhNtc92JA

— Ylva Johansson (@YlvaJohansson) December 20, 2023

Kritiska röster

Europaparlamentariker Alice Bah Kuhnke (MP) kallar migrationspakten för en ”katastrof”. Enligt Miljöpartiet är uppgörelsen ett steg bakåt i utvecklingen då ”människor kommer att hållas i fängelseliknande asylcenter vid EU:s gränser under tiden som förfarandet pågår”.

– Det är ofattbart att det finns en majoritet i EU som anser att barn ska kunna spärras in i flera månader vid EU:s gränser och att barn så små som sex år ska tvingas lämna fingeravtryck. Barn ska mötas med kärlek och respekt, inte spärras in som om de vore brottslingar. Miljöpartiet kan aldrig acceptera en sådan politik, kommenterar Alice Bah Kuhnke i ett pressmeddelande.

Migrationsöverenskommelsen har heller inte fått något varmt mottagande av människorrätts- och migrantorganisationer.

Både Amnesty International och Röda korset är kritiska till uppgörelsen ur ett människorättsperspektiv. Alexandra Segenstedt, migrationsexpert på Svenska Röda Korset, tror att sårbara grupper – som sjuka och äldre – kan drabbas hårt.

– Alla asylsökande måste ges en faktisk möjlighet att söka skydd och få sina individuella skyddsbehov utredda. Det kan handla om att få korrekt information på ett språk man förstår och juridiskt stöd i processen. Men också om att kunna identifiera sårbara grupper och möta deras specifika behov. Att överenskommelsen bland annat bygger på obligatoriska snabbförfaranden vid yttre gräns gör att det kan bli utmanande, säger hon i ett pressmeddelande.

Både Ungern och Polen röstade emot förslaget. Bulgarien, Slovakien, Malta och Litauen lade ned sina röster, skriver Altinget.

SD försiktigt positiva

Sverigedemokraterna i EU-parlamentet stöder vissa delar av migrationspakten, särskilt de som rör skärpt gränskontroll och snabbavvisningar. Däremot motsätter de sig de lagar som innebär att alla EU-länder måste ta ett gemensamt ansvar.

Europaparlamentariker Charlie Weimers (SD) anser att det var bra att migrationspakten landade i ett förslag som låg nära Rådets, men att uppgörelsen per automatik inte kommer innebära minskad migration till Europa.

Uppgörelsen om migrationspakten ligger nära Rådets förslag vilket är bra eftersom Kommissionens och i än högre grad Europaparlamentets förslag var förödande. Men det är ingen garanti för minskad migration till Europa och Sverige. Det beror helt på Kommissionens implementering och…

— Charlie Weimers MEP 🇸🇪 (@weimers) December 20, 2023

Pakten väntas formellt bli godkänd av både EU-parlamentet och EU:s ministerråd i början av 2024.

Läs även: Iran tar på sig ansvaret för 7 oktober-massakern