Frånåkt av flera ledande aktiemarknader i år. 2025 kan dock bli Stockholmsbörsens år. Här är faktorerna som talar för en revansch, enligt två aktieexperter.
Med bara två handelsdagar kvar kan börsåret 2024 summeras. För de flesta sparare har Stockholmsbörsen varit en besvikelse med cirka 5 procents uppgång för OMXS-index, vilket är betydligt sämre än 2023 års uppgång på drygt 15 procent. Det står även i stark kontrast till amerikanska börser där S&P 500 och Nasdaq stigit cirka 27 respektive 35 procent.
– I USA har utvecklingen drivits på av de teknologirelaterade företagen, den typen av bolag har vi inte på Stockholmsbörsen utan det är mera cyklisk verksamhet som industri. Dessa har gått svagare eller inte hängt med på grund av konjunkturoro, förklarar Jon Arnell, investeringschef på von Euler & Partners.
Räntesänkningar kan vända trenden
– Många utländska investerare har varit väldigt försiktiga till Sverige just utifrån att vi är så räntekänsliga. Nu när återhämtningen väntas bli ganska stark så tror jag många vågar titta mer på tillgångar här, säger Seyran Naib Fransson, makroekonom på Skandia.
Tittar man på ett världsindex utgör svenska bolag drygt en procent och cirka 77 procent nordamerikanska aktier. Experterna ser nu ett revanschläge för Stockholmsbörsen inför 2025, med förväntade räntesänkningar och starkare reallöner.
– Jag är ändå optimistisk kring den globala aktiemarknaden. Sedan tror jag inte man ska förvänta sig 33 procents avkastning på globalindex. Förvänta dig ett mera normalt avkastningsår, snarare tio procent, avslutar Fransson.
fakta
Här är hoten inför börsåret 2025
Donald Trumps hot om handelstullar mot EU liksom Kina:
Det som är lite oroväckande är att Trump inte har så mycket att förlora egentligen då han inte kan bli omvald och kan köra på ganska hårt nu. Sedan tror jag han håller ganska högt tonläge och det kanske inte blir så farligt som man förväntar sig, säger Jon Arnell.
Utmaningarna inom EU och då framförallt för tysk och fransk del:
Jag tror inte det är en sådan typ av kris på gång, säger Seyran Naib Fransson om risken för en annalkande eurokris.
Det är klart att det är ett allvarligt, särskilt tajmingmässigt. När Trump tillträder i januari vill man ha det ganska stabilt i Europa för att kunna parera eventuella utspel.
Inflationsutvecklingen:
Att inflationen inte kommer ned, särskilt i USA och om Federal Reserve pausar sina räntesänkningar. Det kan även påverka Riksbanken och det är ett orosmoln för min del, säger Seyran Naib Fransson.
