Migrationsverket beslutar om att en utländsk medborgare som är sambo med en svensk diplomat inte får tillgodoräkna tiden utomlands som hemvist i Sverige. Personen har följt med sin svenske partner när denne omlokaliserat sig utomlands, varpå man vid ansökan för medborgarskap ansett att den utländska medborgaren haft svensk hemvist i fem år, vilket Migrationsverket inte håller med om.
I april 2017 ansökte en kvinna om uppehållstillstånd i Sverige med motiveringen att hon hade anknytning till en svensk medborgare. Kvinnan beviljades uppehållstillstånd i två år, och kunde året därpå folkbokföras i Sverige. Kvinnan, som är sambo med en svensk diplomat, beviljades permanent uppehållstillstånd i februari 2020, och ansökte om svenskt medborgarskap i september 2021.
För att uppfylla kraven för svenskt medlemskap måste den person som ansökt haft Sverige som hemvist sedan minst fem år tillbaka. Kvinnan motiverade med att hon i egenskap av sambo med diplomaten, och då hon följt med honom när han rört sig utomlands, har haft hemvist i Sverige trots att hon befann sig utomlands, rapporterar Dagens Juridik.
I Migrationsverkets beslut anser man att kvinnan inte kan räkna in åren utomlands med diplomaten som hennes hemvist i Sverige, varpå ansökan om medborgarskap nekades sommaren 2022.
Överklagades
Kvinnan överklagade Migrationsverkets beslut. Hon ansåg att vara ”utsänd i statens tjänst för arbete på en utlandsmyndighet är en förlängning av Sverige” och hänvisade till Wienkonventionerna. Hon kunde även motivera sin överklagan med att hon sedan 2018 varit folkbokförd på samma adress som sin sambo i Sverige.
Migrationsdomstolen gav kvinnan rätt och upphävde Migrationsverkets beslut. Ärendet skulle därför fortsatt genomgå handläggning. Migrationsverket kunde i sig inte godkänna Migrationsdomstolens beslut, varpå domstolens beslut överklagades. I målet yrkade man att domen skulle ändras och Migrationsverkets beslut skulle fastställas.
Befunnit sig i Sverige i två år
Enligt Migrationsverket ser man att kvinnan befunnit sig i Sverige i knappt två år. Migrationsdomstolen har i den nya domen om kvinnans rätt till medborgarskap prövat frågan om hur hemvisttid i Sverige kan beräknas, och hur man hanterar en händelse där en utländsk person är sambo med en svensk anställd på en beskickning utomlands. Frågan som ställdes var om kvinnans utlandsvistelse således skulle räknas in gällande svensk hemvist, varpå man hänvisade till internationella överenskommelser som menar att personal på ambassaden, och den som följt med till utlandet, inte anses vara bosatta i landet för tjänstgörning.
Migrationsöverdomstolen drog senare slutsatsen att endast den faktiska vistelsetiden i Sverige, som i kvinnans fall var knappt två år, kunde räknas in som total hemvist. Därmed nekades kvinnans ansökan om medborgarskap.
Läs även: Katastrofsiffror för Centern
