Facebook noscript imageDispyt om ”världens mest värdefulla” skeppsvrak prövas i Haag
Utrikes
Dispyt om ”världens mest värdefulla” skeppsvrak prövas i Haag
Odaterad bild av det spanska skeppsvraket San José, förmedlad av det colombianska kulturdepartementet. Foto: AP/TT
Odaterad bild av det spanska skeppsvraket San José, förmedlad av det colombianska kulturdepartementet. Foto: AP/TT

Det drygt 300 år gamla skeppsvraket San José har varit föremål för en långvarig dispyt med flera intressenter som hävdar rätt till fartyget och dess värdefulla skatt. Det spanska skeppet, som ligger på havets botten utanför Colombias kust, har bedömts som det mest värdefulla skeppsvraket i världen och fallet om vem som har rätt till det kommer nu att prövas av Permanenta skiljedomstolen i Haag, rapporterar BBC.

Den colombianska regeringen vill lyfta upp vraket från dess havsgrav och förlägga vad som återstår av fartyget i ett museum.

Skattjägare har å sin sida pekat på det kommersiella värdet av lasten som enligt deras beräkning skulle kunna nå upp till så mycket som 18 miljarder dollar (drygt 185 miljarder kronor). Det enorma uppskattade värdet av lasten har fått San José att bli kallat ”Den heliga gralen av skeppsvrak”.

Arkeologer är dock av en annan uppfattning och anser att skeppet – likt tusentals andra vrak världen över – bör ligga kvar i sin gravplats på havets botten.

Fallet med det spanska skeppsvraket har behandlats i rättegångstvister i både USA och Colombia, och ska nu prövas av Permanenta skiljedomstolen i Haag. Historikern Carla Rahn Philips, som skrivit en bok om San José, ser ingen enkel lösning på frågan.

– Det är en stor röra och jag ser ingen enkel väg ut ur detta, säger hon till BBC.

– Den spanska staten, den colombianska regeringen, de olika ursprungsfolken, skattjägarna. Jag tror inte det finns något sätt att tillfredsställa alla, fortsätter hon.

Sjönk efter sjöslag

Det var år 1708 som det spanska skeppet seglade från vad som idag är Panama till hamnstaden Cartagena i Colombia. Därifrån var tanken att det skulle korsa Atlanten till Spanien. Fartyget bar en last med guld, silver och smaragder.

Vid tiden var spanjorerna i krig med britterna och ute till havs råkade skeppet på ett brittiskt krigsfartyg.

Britterna ville tillfångata skeppet och lägga beslag på dess skatt. De råkade dock träffa San Josés krutmagasin med en kanonkula, vilket resulterade i att skeppet sprängdes och sjönk inom loppet av ett par minuter.

Runt 600 personer dog i samband med att skeppet sjönk till havets botten.

Målning av Samuel Scott föreställande explosionen ombord San José.

Flera hävdar rätt

Efter katastrofen vilade skeppet ostört i sin havsgrav fram till 80-talet då ett amerikanskt bärgningsföretag, Glocca Mora, meddelade att man hade funnit det.

Företaget försökte därefter övertyga Colombia om att ingå ett partnerskap för att bärga skatten och dela på vinsten. Men parterna kunde inte enas om hur stor andel var och en skulle få, och hamnade sedermera i en rättslig tvist.

2015 hävdade Colombia att de hade hittat skeppet utan att ha tillförlitat sig på informationen som tillhandahållits av det amerikanska företaget på en annan del av havsbottnen. Sedan dess har de hävdat att Glocca Mora, som idag heter Sea Search Armada, inte har någon rätt till skeppet eller dess skatt.

Företaget och den colombianska staten är emellertid inte de enda intressenterna som hävdar rätt till fartyget. Spanien har från sitt håll gjort gällande skeppet och dess last tillhör den spanska staten.

Samtidigt har grupper från ursprungsbefolkningen i Bolivia och Peru hävdat att de har rätt till åtminstone en viss del av bytet. De menar att det inte är en spansk skatt eftersom den enligt dem härstammar från spanjorernas plundringar av gruvor i Anderna under den koloniala eran.

Oliver Dagnå

Redaktionschef
Tips mottages gärna!
oliver@bulletin.nu