Maktkampen inom Irans säkerhetsapparat avgör den svårt sjuke svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalalis öde. Revolutionsgardet vill avrätta honom medan säkerhetstjänsten vill behålla honom som förhandlingsbricka. – Risken är ganska stor att Revolutionsgardet får sin vilja igenom, säger Djalalis advokat Nima Rostami till Bulletin.
Den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali löper större risk än någonsin tidigare att avrättas efter långa åtta år i iraniskt fängelse. Det varnar hans advokat Nima Rostami för i en intervju med Bulletin.
– Det pågår en maktkamp om vem som ska använda honom i sitt politiska syfte. Revolutionsgardet vill avrätta honom som andra fångar som de redan har avrättat. Men säkerhetstjänsten vill inte göra det för att de vill behålla honom för att kunna använda honom i sina förhandlingar med väst, säger Rostami.
Maktkampen bekräftas av människorättsaktivisten och Nobelpristagaren Shirin Ebadi, som skrivit att säkerhetsstyrkor dragit vapen mot varandra över den fängslade forskaren.
Enligt Rostami har Revolutionsgardet det avgörande inflytandet i frågan.
– Revolutionsgardet struntar alltid i vad presidenten och hans kansli gör och säger. De vidtar åtgärder innan de konsulterar med presidenten. Så risken, med tanke på Revolutionsgardets starka inflytande i de här frågorna, risken är ganska stor då att Revolutionsgardet får sin vilja igenom, säger han.
Rostami menar att Revolutionsgardets dominans beror på att Irans högste ledare ayatollah Ali Khamenei fortfarande gömmer sig. Det är möjligt att Khamenei är sjuk och därför förlorat kontrollen, säger han.
– Läget är exceptionellt allvarligt, säger Rostami, som menar att det pågår en kamp runt ledaren att ta över hans post.
Kan avrättas i det tysta
Skulle en avrättning beslutas kommer den att ske i tysthet, varnar advokaten.
– Om domen verkställs kommer det att genomföras i tysthet. Det blir ingen förvarning på något sätt i förväg, säger Rostami.
Djalalis hälsotillstånd har försämrats kraftigt under fångenskapen. Enligt advokaten fick han en hjärtinfarkt för bara några veckor sedan och riskerar därmed att dö - även utan avrättning.
– Han kan ju dö när som helst faktiskt, säger Rostami.
Flyttad till narkomanfängelse
Efter Israels operation mot Evin-fängelset i juni har Djalali troligen flyttats till Centralfängelset, säger advokaten. En plats med särskilt dåliga förhållanden, enligt honom.
– Det där var en typ av förvaringsanläggning för narkomaner. Det är inget fängelse. Det är väldigt dåliga förhållanden. Det i sig kan leda till [Djalalis] död också, säger Rostami.
Hård kritik mot Sverige
Rostami riktar skarp kritik mot den svenska regeringens hantering av fallet och menar att Sverige är för passivt jämfört med andra länder.
– Det räcker inte bara att kalla upp ambassadören och begära att Djalali friges eller flyttas på grund av humanitära skäl. Det måste samordnas med EU, via EU-representanten för utrikes- och säkerhetsfrågor och med andra länder, till exempel Frankrike, säger han.
Som exempel lyfter advokaten fram Italien, vars premiärminister snabbt agerade när en italiensk journalist togs som gisslan.
– Då åkte Italiens premiärminister direkt till USA och samordnade samtalen med dem och så frigavs hon ganska omgående. Sådana typer av ansträngningar ser vi inte från svenska sidan, säger Rostami.
Vill se hårdare tag mot Iran
Han föreslår att Sverige ska utöva hårdare påtryckningar genom sanktioner och diplomatiska åtgärder.
– Det finns andra metoder att utöva påtryckningar. Utöva sanktioner, begränsa diplomatiska förbindelser, utvisa vissa iranier som uppenbarligen är iranska regimens agenter och representanter. Sådana åtgärder kan man ju vidta, men Sveriges regering har inte velat göra det, säger Rostami.
Ahmadreza Djalali greps i Iran 2016 och dömdes till döden året efter för påstådd spioneri för Israel. Han är svensk medborgare och arbetade som forskare vid Karolinska institutet.
