27 procent av väljarna har i dag stort förtroende för Ebba Busch. För ett år sedan var motsvarande siffra 19 procent. Det innebär att KD-ledaren närmar sig Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, som ligger trea i mätningen och också ökar något.

Magdalena Andersson från Socialdemokraterna ligger kvar i topp med 45 procent. Hon har lett listan sedan hon tillträdde som partiledare 2021. Statsminister Ulf Kristersson är tvåa med 36 procent.

Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring kopplar Buschs uppgång till att hon synts mycket i medierna den senaste tiden. Hon har bland annat varit kritisk till delar av det samarbete med SD som Liberalernas Simona Mohamsson och Ulf Kristersson förhandlat fram inför nästa regeringsbildning.

– Det signalerar oberoende. Dessutom har hon gjort internationella framträdanden som fått uppmärksamhet i medierna, där hon pratat om ”the Busch administration” och hyllat shahen av Iran, säger Nicklas Källebring till DN.

Tungt läge för Vänsterpartiet

Mätningen är ett bakslag för Nooshi Dadgostar. Hon får nu 14 procent, ungefär hälften av nivån vid hennes toppnotering 2021. Då hade Vänsterpartiet just bidragit till att fälla statsminister Stefan Löfven och pressat Socialdemokraterna att förhandla.

Av samtliga partiledare i mätningen är det också Dadgostar som störst andel väljare uppger att de saknar förtroende för. Enligt DN är det sämsta resultatet för en V-ledare sedan Lars Ohlys tid på 2000-talet.

– Det är ingen vidare bra start på en valrörelse, säger Nicklas Källebring till tidningen.

Mohamsson sist på listan

Liberalernas Simona Mohamsson hamnar längst ner i mätningen med 6 procent. Hon har synts mycket i medierna efter att partiet ändrat sin hållning och öppnat för SD-ministrar i nästa regering, men förändringen har inte gett något större lyft i förtroendet.

Centerpartiets nya ledare Elisabeth Thand Ringqvist hamnar på 9 procent när hon mäts för första gången. Miljöpartiets språkrör Amanda Lind landar på 13 procent medan språkrörskollegan Daniel Helldén får 8 procent.

Mätningen bygger på 1 603 intervjuer med röstberättigade personer och genomfördes mellan den 14 och 27 april.