På Socialdemokraternas partikongress nyligen togs ett beslut om att bryta segregationen genom att blanda befolkningen i högre grad än idag.

”Den ekonomiska, etniska och språkliga segregationen behöver brytas på en strukturell
nivå vilket kräver att befolkningen blandas. Samhället kommer behöva genomföra
insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett” stod att läsa som avslutning på rapporten ”Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk”, som togs fram under ledning av Lawen Redar.

För att blanda befolkningen vill partiet bland annat avskaffa asylsökandes rätt att ordna eget boende, förbjuda kommuner från att placera nyanlända i utsatta områden och begränsa inflyttningen till utsatta områden genom hot om indraget försörjningsstöd.

S-topp: ”Vi behöver blanda befolkningen på sikt”

Under partikongressen valdes Jonas Attenius, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, in i partiets verkställande utskott. I samband med kongressen sade han till Aftonbladet att nyanlända migranter även ska placeras ut i socioekonomiskt starkare områden.

– Vi har en lagstiftning som innebär att vi måste placera ut människor och det är inte av gud givet att det alltid måste vara en förort. Men det här förutsätter en stram migration, att den ligger på en väldigt låg nivå.

Aftonbladet: Är uppblandning av olika socioekonomiska grupper således ett mål som Socialdemokraterna har?

– Ja, att vi behöver blanda befolkningen på sikt. Jag brukar säga ”in a generation”. Det här är långsiktigt. Det är viktigt att använda vårt bostadsbyggande för att få till den här blandningen. Hur vi bor är också segregerat. På en plats finns hyresrätterna, en annan villorna och bostadsrätterna. Där vill vi jobba med att bygga blandat.

Redar (S) backar från förslag

I synnerhet Attenius uttalanden fick kritik från Tidö-politiker som SD:s partiledare Jimmie Åkesson och arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson, som anklagade S för att vilja blanda befolkningen med tvång.

Kritiken fick Lawen Redar att tona ned den föreslagna S-politiken – särskilt den del som presenterades av Attenius.

– Jag är förvånad över att regeringen inte vill ha radhus och villor i utsatta områden. Och jag tycker att det är bröstton att de går ut här och kallar det här socialism och allt. Ta det lugnt! sade Redar till Expressen.

– Det handlar om att vi ska ha olika boendeformer i utsatta områden så att resursstarka människor ska vilja bo kvar, sade hon vidare.

DN-profil: ”Dags för medelklassen att dela sina kvarter med nyanlända”

Men nu får Attenius stöd av DN-profilen Johanna Frändén, som inte verkar ha tagit notis om S kovändning i sin krönika på fredagen där hon under rubriken ”Dags för medelklassen att dela sina kvarter med nyanlända” skriver att ”med hjälp av metoder som ännu inte spikats i detalj vill partiet bygga bort segregationen genom att placera nyanlända i typiskt svenska områden.”

Själv välkomnar Frändén förslaget, som hon menar ligger i linje med vanlig västeuropeisk bostadspolitik: ”I EU är i snitt vart tionde hushåll så kallat social housing: en bostad reserverad för låginkomsttagare till en hyra under marknadspris” skriver hon bland annat.

Frändén själv bor sedan 2013 i Paris, dit hon flyttade för att bevaka den svenska fotbolsstjärnan Zlatan Ibrahimovics tid i storklubben Paris Sain-Germain, och hon hänvisar även till sitt eget bostadsområde i krönikan.

”12 miljoner fransmän bor i HLM, (ett boende med en låg hyra som sätts efter hushållets inkomster) det upplevs sällan som ett socialt stigma. I min förort, strax söder om Paris, rör det sig om 47 procent av hushållen” skriver hon och fortsätter: ”Det gör att tjänstemän, arbetare och arbetslösa bor grannar och har barn på samma förskola. Uppskattningsvis varannan människa här har afrikanskt ursprung.”

Frändén pekar vidare på undersökningar som ska visa att främlingsfientligheten minskar i Frankrike, och konstaterar sedan att förslaget fått kritik från borgerligt håll – en kritik hon delvis tycks dela i den mån att hon inte tror förslaget kommer bli populärt i den svenska medelklassen.

”Projektet att ’blanda befolkningen’ skulle bli ett samvetstest för den progressiva medelklassen, som länge kunnat flexa ett tolerant åsiktspaket utan att det så att säga har kostat dem något. De har inte behövt göra avkall på vare sig rotavdrag eller en etniskt homogen skolgång för barnen i de trygga kvarter där de, trots en rad reservationer, nästan alltid slår sig ner” skriver Frändén.

Däremot berör krönikan inte det faktum att S tycks ha backat från förslaget – som Frändén själv dock välkomnar, vilket motiveras med att ”det behövs en ny berättelse om Sverige, byggd på insikten att vi på ganska kort tid gått från en isolerad avkrok i norra Europa till ett invandrarland av europeiska mått. Och att det alltid kommer med vissa utmaningar.”