DO säger nej till EU:s migrations- och asylpakt
Diskrimineringsombudsmannen avstyrker den tillsatta utredningens förslag om hur svensk rätt ska anpassas till EU:s migrations- och asylpakt. Myndigheten kräver en tillsyn som särskilt tar sikte på diskrimineringsrisker och vill att diskrimineringslagen ändras så att tillsynen fullt ut omfattar offentlig verksamhet. ”Det är uppenbart att de förslag som läggs fram innebär stora risker för diskriminering”, skriver DO i ett remissvar.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, avstyrker förslagen i utredningen om hur svensk rätt ska anpassas till EU:s migrations- och asylpakt, och pekar ut risken för diskriminering som central i remissvaret. DO uppmanar regeringen att genomföra ändringar i diskrimineringslagen så att myndighetens tillsyn fullt ut omfattar offentlig verksamhet, exempelvis Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete, rapporterar Regeringskansliet.
DO uppger att att utredningens förslag kan inskränka rättigheter för personer som ansöker om internationellt skydd så långt det går utan att genomförandet strider mot EU-rätten.
I remissvaret framhåller DO att medlemsländer kan välja en högre skyddsnivå än den som EU-länderna enats om.
Kritik mot rättighetsinskränkningar
DO skriver att det föreslagna genomförandet innebär betydande inskränkningar i rättigheter som myndigheten beskriver som grundläggande för en rättsstat. Remissvaret tar upp begränsningar i rätten att överklaga, kortare överklagandetider och minskad rätt till rättsligt biträde. DO lyfter också inskränkningar i rörelsefrihet och skyddet för den personliga integriteten samt inskränkningar i rätten till skälig levnadsstandard och sysselsättning.
DO bedömer att utredningens konsekvensanalys brister och skriver att en analys saknas där diskriminering kopplas till etnisk tillhörighet och hur det samverkar med andra grunder som kön, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. DO skriver att utan en sådan analys går det inte att fullt ut bedöma riskerna för diskriminering eller förenligheten med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.
I remissvaret pekar myndigheten på möjliga konsekvenser för civilsamhället, bland annat att efterfrågan på juridiskt stöd kan öka när fler förslag innebär inskränkningar i mänskliga rättigheter och sämre möjlighet till rättsligt biträde.
DO hänvisar även till internationell kritik mot Sverige och nämner Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans, samt en rapport från kommittén CERD med en granskning från december 2025. DO uppger att CERD:s kritik om situationen för icke svenska medborgare och den politik som följer av Tidöavtalet är något som regeringen bör ha i åtanke.
Jämställdhetsmyndigheten avstyrker även förslaget i ett separat remissvar, med hänvisning till risken att att missa könsrelaterade asylgrunder, medan Polismyndigheten ställer sig positivt inställda.