
Bulletin kan avslöja att en dokumentärfilmare fick förhandsinformation om den uppmärksammade attacken mot en värdefull Monettavla på Nationalmuseum. Förundersökningen visar att filmaren bjöds in i den hemliga planeringschatten och deltog på träning inför aktionen.
Sex personer riskerar nu höga böter för skadegörelse efter att två kvinnor limmade fast sig vid tavlan och smetade röd färg på skyddsglaset. Enligt åklagaren uppgår skadeståndsanspråket till 181 149 kronor.
Fick exklusiv åtkomst till aktionen
Dokumentärfilmaren, som inte åtalas, bjöds uttryckligen in till aktionen. I en hemlig gruppchatt kallad ”Medial aktion konst support” välkomnades hon av den utpekade ledaren.
”[Dokumentärfilmaren] ska komma till träningen på måndag – både för att träna med er, men kanske också filma lite för dokumentären,” skrev en av de misstänkta i chatten.
Filmaren medger i förhör att hon var på plats och dokumenterade aktionen, men förnekar all inblandning i planeringen.
”Min kontakt med den här gruppen är för att jag håller på med en film, men jag har inte planerat eller hjälpt till att planera händelsen eller aktionen,” uppger hon till polisen.
På frågan om hur hon fick information om aktionen svarar hon: ”Jag kan berätta att jag blev tillfrågad om jag ville filma.”
Vägrade avslöja sina källor
Under förhöret vägrar dokumentärfilmaren konsekvent att uppge vem som bjöd in henne eller vilka som var inblandade.
”Det jag håller på med är ett långsiktigt dokumentärfilmsprojekt. Det hänger på tillit för mig och min tillit för dem. Det känns inte etiskt rätt att berätta om vem som har kontaktat mig,” förklarar hon.
När polisen frågar om hon delat sitt material med aktivisterna medger hon: ”Jag tror att de fick det jag filmade på aktionen.”
I förhöret hänvisar dokumentärfilmaren till yrkesetik när hon vägrar namnge inblandade personer. När förhörsledaren frågar ”Den här etiska regeln/kompassen är det något som du själv kommit på eller är det en kutym eller standard bland dokumentärfilmare eller journalister?” svarar hon:
”Det är standard, kutym. För både journalister och dokumentärfilmare.”
På följdfrågan om det utgår från någon form av pressetik och finns nedskrivet svarar hon: ”Det finns inget nedskrivet. Men jag vill säga att det är förutsättning för att kunna göra såna projekt för att kunna komma tätt inpå människor och följa dem under en längre tid.”
Tränade inför dådet
Förundersökningen visar att aktionen var minutiöst planerad. De två kvinnorna som limmade fast sig genomgick en särskild träning där även dokumentärfilmaren var närvarande.
Under aktionen strök kvinnorna röd färg över skyddsglaset och limmade fast sina händer med superlim. Trots att en av dem hävdar att hon inte hade för avsikt att orsaka skada, visar tillståndsrapporten från museet att limmet rann ner och orsakade skador på den värdefulla ramen.
”Jag har inte haft avsikt att skada en tavla. Jag gjorde det på ett skyddsglas,” uppger en av de misstänkta kvinnorna i polisförhör.
Dramatiskt manifest
I gruppchattarna finns även det budskap aktivisterna planerade att framföra under aktionen:
”Utanför museet dör allt vi älskar. Prunkande trädgårdar kommer bara finnas på tavlor. På bränd mark kan ingen odla. Om inte svälten tar dig så gör värmen det,” lyder en del av manifestet.
Akademikern som ledde aktionen
David Alcer, 29-årig tysk medborgare och doktorand vid Lunds universitet, pekas ut som hjärnan bakom aktionen. Enligt åklagaren hade han ”en drivande och bestämmande roll”.
Anmärkningsvärt är att Alcer själv höll sig i bakgrunden och inte deltog i aktionen inne på museet. Istället var det två svenska kvinnor som fick ta risken att limma fast sig vid tavlan och gripas av polis. Alcer har tidigare uppmärksammats i media när han stormade scenen under Melodifestivalen 2023 för att visa en banderoll med texten ”Återställ våtmarker”.
Förundersökningen avslöjar även att minst en person tackade nej till att delta i aktionen. ”Min pollenallergi blir bara värre och jag känner mig enormt stressad inför ons. Går det att hitta ngn annan som kan filma?” skrev en av de inbjudna i gruppens chatt.
Samtliga sex åtalade förnekar brott.