– Ur ett konsumentperspektiv är det här en dubbelsmocka, säger Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på intresseorganisationen Villaägarna.

I en ny dom ger förvaltningsrätten i Linköping Energimarknadsinspektionen (EI) bakläxa om hur elbolagens så kallade intäktsramar ska beräknas.

EI:s beräkningar står i strid med ellagen och tredje elmarknadsdirektivet, skriver förvaltningsrätten i sitt beslut. Nu måste EI räkna om och ”anlägga ett framåtblickande, långsiktigt och stabilt perspektiv” och beakta elnätsföretagens risker, skriver rätten.

Överklagade nya regler

Bakgrunden är att EI med nya regler att stödja sig mot inför tillsynsperioden 2020–2023 begränsat elnätsföretagens sätt att beräkna hur stora intäktsramarna får vara, det vill säga vilka avgifter de i sin tur kan ta ut av konsumenterna. En majoritet av elnätsbolagen, bland annat drakarna Vattenfall, Ellevio och Eon, överklagade besluten.

EI:s generaldirektör Anne Vadasz Nilsson säger till TT att beslutet kan komma att överklagas, men att myndigheten har tre veckor på sig och att inget är bestämt ännu.

Det är också för tidigt att säga vad domen får för konsekvenser på elnätspriset om förvaltningsrättens beslut står fast, enligt henne.

– Det är svårt att svara på. Vi ska ju räkna om. Men jag får passa på den frågan, säger Anne Vadasz Nilsson.

30 miljarder

De nya reglerna som regeringen tog fram, som nu alltså får nobben av domstolen, tillkom häromåret i spåren av de kraftigt stigande elnätsavgifterna under en lång rad av år. Även då försökte EI bromsa elnätsbolagen men förlorade ideligen i domstol.

Ovanpå det antog regeringen häromdagen en ny proposition som gör det möjligt för elnätsbolagen att rulla fram sparade intäktsramar på 30 miljarder kronor, pengar som kan komma på allas elräkning framöver. Lagförslaget sågades av remissinstanserna eftersom det inte finns någon tydlig koppling mellan att pengarna ska gå till investeringar, som är själva syftet, och möjligheten att höja priset.

Tvärtom enligt Ygeman

Men energiminister Anders Ygeman (S) menar precis tvärtom — att de 30 miljarderna med stor sannolikhet skulle ha landat hos elbolagen i vilket fall. De skulle ha fått pengarna via domstol, något som, enligt Ygeman, dagens besked ger honom rätt i. I stället ska den nya lagen se till att företagen faktiskt gör miljardinvesteringar i de eftersatta näten, enligt ministern.

Hur som helst, efter en tillfällig nedgång i priset, eller åtminstone en uppbromsning under fjolåret, riskerar elkonsumenterna återigen stigande priser efter de nya beskeden, enligt Villaägarna.

– Det vore ju en sak om det här gick till investeringar i näten, för det behövs verkligen, men det gör ju inte det, utan till att bättra på vinsterna, säger Håkan Larsson.

Elnätsbolagen ger förstås en annan bild.

”Domen är ett steg i rätt riktning mot att elnätsföretagen ska ges förutsättningar att genomföra de investeringar som krävs för att möta den ökade efterfrågan på elektrifiering i samhället och modernisering av befintligt elnät”, skriver Annika Viklund, vd för statliga Vattenfall Eldistribution, i ett pressmeddelande.

Tillsätt ny utredning

Håkan Larsson uppmanar regeringen att tillsätta en ny utredning.

– Vi måste ta ett större helhetsgrepp. Det är ju uppenbart att det inte fungerar som det var tänkt, säger Larsson.

Anders Ygeman håller delvis med, det behövs en bättre balans mellan kunder och elföretag, men han vill inte lova en parlamentarisk utredning, det riskerar att ta för lång tid.

– Men jag vill se en ny elnätsreglering på plats innan nästa period (2024), säger Ygeman.

Elnätsbolagen har ett naturligt monopol och deras sätt att ta ut avgifter av kunderna regleras därför av EI.

– Men vi måste ju ha en reglering som utgår ifrån den svagare parten, det vill säga kunden, säger Håkan Larsson.

TEXT: Olle Lindström/TT