Spannmålspriserna rusade på torsdagen efter Rysslands attack på Ukraina. Krisen kan leda till en prischock på mat.
– Det kommer att få följder, inte bara på limpan och pastan, säger Danske banks lantbruksexpert Torkel Pettersson.
Både Ukraina och Ryssland kallas Europas kornbodar. De två länderna står tillsammans för nästan en fjärdedel av världens totala export av vete och majs.
– Det produceras stora volymer spannmål i dessa länder som i vanliga fall går ut på världsmarknaden via export. Nu har olika typer av handelshinder uppstått som påverkar exporten, vilket leder till att det blir brist på de andra marknaderna, säger Torkel Pettersson.
Börsoron märktes av direkt. På Parisbörsen steg kontrakten på leveranser av vete med 16 procent – en rekordhög nivå, rapporterar Bloomberg. På Chicagobörsens terminshandel i vete stoppades prisuppgången vid 5,7 procent – en regel som begränsar den dagliga prisstegringen trädde i kraft, skriver Dagens industri.
Kraftiga prisökningar
Priserna kommer troligtvis att fortsätta drivas upp – och det kraftfullt, enligt Torkel Pettersson. Även priserna för oljeväxter som raps skjuter i höjden.
Produktionskostnaden för spannmål och oljeväxter kommer i sin tur även att påverkas av de stigande råolje- och naturgaspriserna.
– Lantbruksmaskiner och tunga fordon går på dessa drivmedel, det finns inget alternativ som eldrift. Om priserna trycks upp kommer man inte att kunna tjäna pengar på det här utan det kommer att ätas upp i andra änden, säger Torkel Pettersson.
Kött och ägg
Det kan komma att svida lite extra i svenskarnas plånböcker efter matinköpen. Hur mycket vågar Torkel Pettersson inte spekulera i eftersom läget är osäkert.
– Det kommer inte bara att få följder på limpan och pastan utan priserna på ägg, kyckling och fläsk kan påverkas när kostnadsläget för producenterna, som förbrukar mycket spannmål, drivs upp. Om grisen måste få dyr mat så kommer priserna att stiga.
Att prisökningstakten har varit hög redan sedan tidigare har knappast undgått någon. Skenande priser på el, drivmedel och även matvaror har märkts av under det senaste året. Mjölet i det bröd vi äter har till exempel blivit sju–åtta procent dyrare på ett år.
Det säkerhetspolitiska läget i Europa kan driva på inflationen ytterligare, enligt Torkel Pettersson.
– Det är svårt att säga vad som är orsak och verkan när det gäller förändringen i prisbild. Hur stort inflationstrycket blir och hur mycket det här kommer att bidra. Men läget kommer att påverka mer än vad man tidigare har trott och vad Riksbanken har tagit i beaktande.
