Bostadsbyggandet under 2023 ser ut att bli det trögaste på flera år. En ny prognos från Byggföretagen visar att det ser ut att bli ännu sämre än förväntat.
– Vi är tillbaka på nivåer som rådde runt 2012–2013, så nästan ett decenniums tillbakagång, säger Johan Deremar, nationalekonom på Byggföretagen.
Takten för nybyggandet av bostäder ser ut att sjunka rejält under 2023 och branschorganisationen målar upp en mörk framtidsprognos.
– Inflationen har blivit ännu högre och Riksbanken har därmed skruvat upp räntehöjningarna mer än vi trodde, samtidigt som byggkostnadsökningarna inte dämpats och vi ser fortfarande inte att bostadspriserna bottnat än, säger Johan Deremar, nationalekonom på Byggföretagen.
– Nästan alla ingående delar som vi såg i höstas har egentligen bara förvärrats.
Byggföretagen bedömer att drygt 25 500 bostäder att kommer påbörjas under 2023, det är ungefär 13 000 färre än prognosen i höstas, vilket innebär en halvering av bostadsbyggandet under 2023.
– Vi är tillbaka på nivåer som rådde runt 2012–2013, så nästan ett decenniums tillbakagång.
Branschorganisationens bedömning är att de stigande räntorna är huvudorsaken till minskningen av bostadsbyggandet, de förutspår att Riksbanken höjer räntan både i april och juni till en nivå på fyra procent.
Varsel och uppsägningar
Branschorganisationen tror att den dystra utvecklingen kommer att hålla i sig vilket kan leda till varsel och uppsägningar. Samtidigt är arbetslösheten bland byggarbetare låg och det finns ett stort behov av specialiserad arbetskraft. Men mycket tyder på att en omsvängning kan ske, enligt Deremar.
– Vi tror att arbetslöshet och varsel också kommer att stiga framåt hösten tyvärr, säger Johan Deremar.
Under de senaste åren har dock befolkningen ökat kraftigt. Därför är behovet av bostäder större, konstaterar Deremar.
– Det kommer att bli svårare att få tag på en bostad framöver, säger han.
Det dystra läget påverkar även sysselsättningen i byggindustrin. Redan under 2022 minskade sysselsättningen med 3,6 procent jämfört med 2021, något som tros bero på att utländsk arbetskraft lämnat Sverige som en följd av den svaga kronan.
