Trump är sannolikt världens kändaste person, och ingen dominerar den samtida politiken och medierapporteringen som han. Det är får som har en nykter inställning till den före detta presidenten, antingen är han älskad eller hatad. Men vem är han – egentligen?
Rubriken ovan kan kännas överflödig. Alla vet ju vem han är! En bombastisk fastighetsmagnat, ägare av hotellkedjor, kasinon, och golfklubbar som varit välkänd sedan 1980-talet. Och som amerikansk president blev han definitivt en världskändis som väckte lika delar beundran och ilska för att gå lika hårt åt eliten i Washington DC som åt illegala invandrare och brottslingar.
Donald Trump är alltså en av dessa ”större än livet självt” figurer. Men vem är människan bakom den publika fasaden? Vad formade honom? Vad driver honom? Låt oss så här för några minuter lägga både beundran och hat åt sidan och titta på några ofta förbisedda fakta och omständigheter.
Uppväxt
Donald Trump föddes 1946 som yngste son till en andra generationens invandrare från Tyskland. Trumps farfar hade under första världskriget börjat hävda att familjen hade skandinaviskt påbrå (vilket då tyskar under kriget sågs som potentiella landsförrädare var en vanlig nödlögn). Fast för de fem syskonen var detta inte en lögn, eftersom deras mor härstammade från en skotsk kungafamilj som i sin tur är släkt med både de danska och norska kungahusen.
Då fadern ägde ett fastighetsföretag var han förmögen och barnen fick en bekväm uppväxt. De tvingades dock trots detta jobba hårt och unge Donald fick ofta följa med till byggarbetsplatser där han fysiskt fick hugga in när och där det behövdes. Han lärde sig därför att inte sätta näsan i vädret och – som det heter – tala till bönder på bönders vis. Det är härför som Trump än idag ”går hem” mycket bättre bland vanligt folk än yrkespolitiker och Hollywoodkändisar, som tenderar se honom som en obildad och brutal tölp.
Personlighet
Som yngre syskon tenderar att göra utvecklade Donald Trump en rebellisk personlighet. I yngre tonåren började han exempelvis tillsammans med en kompis bära kniv för att framstå som tuff. Föräldrarna godtog dock inte sådant beteende, och sonen skickades prompt till en privat pojkskola byggd på militär disciplin. Vilket fick honom att skärpa sig och bli framgångsrik i både studier och sport.
Innerst inne förblev dock Trump rebellisk. Han avfärdade därför faderns propå om att ta över familjeföretaget. Han ville istället göra egen karriär – eller som han sa, bygga ett eget imperium – på Manhattan.
Trump inspirerades som ung därtill av Norman Vincent Peale, som på 1960-talet var en karismatisk predikant som grundade en kristen och typiskt amerikansk skola av ”positivt tänkande”. Denna går ut på att alltid tro på sig själv, se möjligheter, tänka positivt och nära en övertygelse om att då Gud är på din sida så är ”attityd viktigare än fakta.”
Denna blandning av hårt arbete och framåttänkande skapade Trumps unika mix av optimism och självförälskelse och förklarar varför han, även när saker går honom emot, säger att han håller på att vinna. Och för hans del fungerade det. Efter att lyckas inom den av maffior och fackföreningar infekterade fastighetsbranschen på Manhattan präglas hans liv, trots flera motgångar, av att ständigt lyckas gå vidare. Inklusive till Vita Huset.
Trumps retorik
Något som hänför Trumps anhängare lika mycket som det driver hans fiender till vansinne är hans sätt att tala. Och som många andra politiker, bland annat Ronald Reagan, gillar han att berätta sedelärande historier. Problemet är att han, för att hamra hem sina poänger, ofta drar till i överkant. Han anklagas därför ofta för att ljuga. Men skalar man bort uppenbara överdrifter och fiktiva liknelser – retoriska knep som han i sanning inte är ensam om att utnyttja – är han varken så mycket bättre eller sämre än andra politiker.
En annan sak som folk både beundrar och avskyr är Trumps brutala ärlighet. När han deklarerade sin presidentkandidatur 2015 sa han att många invandrare som kommer till USA är brottslingar. Vilket fick det politiskt korrekta etablissemanget att gå i taket – och hans popularitetssiffror att slå igenom det. För att nu bara ta ett av många, många exempel.
Detta är alltså dimensioner av det politiska fenomenet Donald Trump som ofta går förlorad i analyserna av honom. Men det finns många fler. Dessa tre får dock här räcka som motbilder till den enfaldiga bild av Trump som inte minst svensk media ofta presenterar. Om han sedan lyckas bli den förste presidenten sedan Grover Cleveland i slutet på 1800-talet som lyckas återkomma till Vita Huset efter att ha blivit utröstad efter bara en period återstår att se.
Se även: Edwardsson: Vem är Kamala Harris?
