Facebook noscript imageEfter kinesiska varningen – Bitcoin rasar mot 30 000 dollarsnivån
Ekonomi
Efter kinesiska varningen – Bitcoin rasar mot 30 000 dollarsnivån
Bitcoin kan handlas i appar. Arkivbild Foto: Gorm Kallestad /NTB scanpix/TT
Bitcoin kan handlas i appar. Arkivbild Foto: Gorm Kallestad /NTB scanpix/TT

Värdet på bitcoin fortsätter att rasa. I natt sjönk värdet med tio procent efter ett uttalande från kinesiska myndigheter och därefter tilltog fallet ytterligare

Ett tecken på fortsatt nedgång – eller ett investeringsläge?

Det ska inte bara vara förbjudet att investera i kryptovalutor i Kina, utan alla former av betalningstjänster och transaktioner ska förbjudas.

Johan Javeus, chefsstrateg på SEB, säger att Kina inte är det viktigaste landet för kryptovalutamarknaden men att regleringen ändå påverkar kursen.

– Användningsområdet minskar, och det är klart att värdet på kryptovalutor är kopplat till att de ska gå att använda på olika sätt.

Om andra marknader, framför allt USA men också EU, skulle införa hindrande regler skulle det få ett mycket större utfall, enligt Javeus.

Kina varnar för krypto

Kinesiska myndigheter har också utfärdat skarpa varningar till folket om faran med att investera i kryptotillgångar.

”Nyligen har kryptovalutapriserna stigit skyhögt och rasat, och spekulativ handel av kryptovaluta har kommit tillbaka, vilket allvarligt påverkat säkerheten för människors egendom och stör den normala ekonomiska och finansiella ordningen”, skrev tre kinesiska myndigheter i ett gemensamt uttalande under onsdagen, rapporterar AFP.

Värdet på kryptovalutan bitcoin sjönk först med tio procent efter uttalandet och har för första gången på flera månader nu gått under 40 000 dollar. Under onsdagen fortsatte raset ner mot 30 000 dollar eller under 300 000 svenska kronor, nästan hälften av värdet den 13 april då en bitcoin kostade 541 000 kronor.

Men kasten är tvära, strax därefter lyfte kursen igen till runt 36 000 dollar vid 16-tiden på onsdagen.

Andra orosmoln

Redan innan uttalandet från Kina hade värdet börjat dala. Teslagrundaren Elon Musk, som tidigare legitimerat valutan genom att säga att hans bilar går att köpa i bitcoin, drog tillbaka detta i ett uttalande den 13 maj, vilket fick värdet att falla kraftigt.

Det finns två orosmoln på kryptohimlen, enligt Johan Javeus.

– Det ena är miljöaspekten. Det har blivit en större diskussion kring de negativa miljöeffekterna som bitcoin har och det kan få investerare att avstå, säger han.

– Det andra är hotet om regleringar som Kina är ett utmärkt exempel på. Jag skulle säga att det viktiga är vad vi ser från USA.

Botten eller fortsatt fall?

Vissa bedömare tror i stället att bitcoin har nått en botten, och att nedgången innebär en chans att investera.

– Vad som har skett de sista åren är att vi generellt sett fått en bredare acceptans för den här typen av investeringar. Skulle kryptomarknaden klara sig igenom problemen med regleringar och så vidare är det ett tillgångsslag som kan bli intressant för professionella investerare. Då kommer det in mycket mer pengar på marknaden, säger Javeus.

Kina har redan tidigare infört hinder för den fria kryptomarknaden. För ett par år sedan förbjöds handel av kryptovalutor i landet, som då stod för 90 procent av världshandeln med bitcoin. Kina har också börjat utveckla en digital version av sin egen valuta yuan, och landets centralbank kan bli den första större i världen att införa en virtuell variant av den egna valutan.

Analytiker ser att en sådan valuta kan ställa till problem på kryptomarknaderna – och leda till panikförsäljning om den suger upp likviditeten från andra handelsplattformar för digital valuta, enligt Bloomberg.

Tea Oscarsson/TT

TT Nyheter

fakta

Bitcoin

Den digitala kryptovalutan bitcoin uppfanns 2009 av Satoshi Nakamoto, en pseudonym vars identitet aldrig har avslöjats.

I början av 2010-talet kostade en bitcoin bara några svenska kronor. Hittills har en bitcoin som mest kostat cirka 540 000 kronor, i april 2021. Värdet av alla existerande bitcoin överstiger i dag 700 miljarder USA-dollar.

Det första kända köpet med bitcoin ägde rum i maj 2010 då en privatperson erbjöd 10 000 bitcoin för hemleverans av två pizzor. En bitcoin var då värd två öre. I dagens värde hade pizzorna kostat drygt fyra miljarder kronor.

Bitcoin bygger på blockkedjeteknik, vilket gör den i stort sett omöjlig att förfalska. En viktig skillnad från vanliga valutor är att det inte finns någon centralbank som ligger bakom, utan ansvaret är utspritt över en stor mängd datorer över hela världen.

Det maximala antalet bitcoin som kan utvinnas är hårdkodat till 21 miljoner. Runt 18,6 miljoner har redan utvunnits. Antalet nya bitcoin som kan brytas årligen halveras vart fjärde år.

Bitcoin har förblivit den största, men det finns även tusentals andra kryptovalutor.

Källor: SEB, Forbes