Dieselpriset for iväg som en mindre raket på nyårsnatten. Nu kostar en liter diesel en bit över 20 kronor vid pumpen efter en höjning med 1 krona och 20 öre. Bakom höjningen ligger främst ett beslut i riksdagen om att blanda ut bränslet – ett beslut samtliga partier stod bakom utom Sverigedemokraterna.
De ledande bensinbolagen höjer samtliga priset för en liter diesel med 1 krona och 20 öre, till 20:27.
För en liter bensin höjs priset med 35 öre, till 18:19.
Priserna gäller för bemannade stationer. Priset är något lägre på obemannade mackar.
Minska utsläpp
Orsaken till höjningen är i huvudsak den ökade reduktionsplikten som riksdagen beslutade om dagarna före midsommar förra året. Den innebär att producenterna stegvis ska blanda i mer förnybara drivmedel i dieseln och bensinen för att utsläppen av växthusgaser minskar.
Förnybara drivmedel kostar mer än fossila vilket innebär högre pris för dieseln när den innehåller mer av sådant.
En skärpning av kraven, och därmed prishöjning, ska göras en gång om året fram till 2030.
Förra gången reduktionsplikten ökade enligt den nya trappan, i augusti förra året, steg dieselpriset med runt 75 öre litern inklusive moms.
En del av nyårets höjning är en skattehöjning eftersom drivmedelsskatterna räknas upp med konsumentpriserna. För bensinen innebär det cirka 10 öre mer per liter inklusive moms och för diesel cirka 8 öre litern inklusive moms.
En liter förnybar diesel av typen HVO100 höjs med över 4 kronor till 24:12.
Biobränsle dyrare
En förklaring till de kraftiga höjningarna är att biodrivmedel har ökat mer i pris än fossil olja på världsmarknaden. Dessutom stiger efterfrågan när många länder försöker styra om till mer förnybart.
Reduktionsplikten fanns med som en punkt i januariavtalet mellan den dåvarande S–MP-regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna.
När regeringen lade fram propositionen i riksdagen ställde sig alla partier utom Sverigedemokraterna bakom skärpningen.
SD varnade i sin reservation för att förslaget skulle ge skadligt höga drivmedelspriser för hushåll, företag och för stat, kommuner och regioner och ville avslå propositionen.
Kräver analys
Moderaterna, Kristdemokraterna, SD och Vänsterpartiet drev igenom ett tillkännagivande till regeringen. Det innebär att regeringen under 2022 ska göra en ordentlig analys av konsekvenserna för hushåll, inte minst de på landsbygden, för företag och svensk konkurrenskraft av den skärpta reduktionsplikten.
”De förslag som presenteras i propositionen medför betydande kostnadshöjningar för hushåll, företag och andra drivmedelsköpare genom högre priser på drivmedel. De ökade drivmedelskostnaderna kan leda till försämrade konkurrensförutsättningar för svenskt näringsliv,” skrev miljö- och jordbruksutskottet i sitt betänkande.
Utskottet pekade på att förslagen kan göra Sverige mer beroende av importerade biodrivmedel.
Stora brister
Utskottet såg stora brister i regeringens egen analys av konsekvenserna:
”Reduktionsnivåerna i propositionen är satta utan tillräckligt kunskapsunderlag och tillräcklig konsekvensanalys och kan få negativa konsekvenser för andra politiska mål. Det råder vidare stor osäkerhet om möjligheterna att möta den ökade efterfrågan på biobränslen som de föreslagna reduktionsnivåerna kommer att leda till.”
fakta
Reduktionsplikten
Reduktionsplikten innebär att producenterna steg för steg måste öka inblandningen av förnybara drivmedel i fossil bensin och diesel. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser.
I augusti förra året togs det senaste steget i skärpningen av reduktionsplikten. Det innebar att priset på diesel vid pump steg cirka 75 öre per liter.
Nu blir påslaget 1 krona och 20 öre ytterligare.
Bensinpriset ökar med 35 öre per liter, ungefär lika mycket som i augusti.
Enligt regeringens beräkningar i propositionen kan plikten öka priset på diesel med upp till 5 kronor och 40 öre per liter fram till 2030. För bensin skulle ökningen bli uppemot 2 kronor och 90 öre litern. Med moms blir det 25 procent till.
Men mycket avgörs av hur prisutvecklingen blir på biodrivmedel. På senare år har de ökat kraftigt samtidigt som efterfrågan i världen ökar.
Källa: 2020/21:MJU23
