Tungbandsklipp är ett ingrepp där slemhinnevecket klipps för att öka rörligheten på tungan. Ungefär 5-10 procent av alla barn är födda med ett kort tungband, skriver 1177.

Hos en del nyfödda kan det orsaka problem med amning och hos enstaka äldre barn kan det orsaka uttalssvårigheter för vissa ljud.

I den slutna Facebookgruppen finns det ett visst tvivel om metoden: ”Tänk om det ändå inte blir bra/bättre. Har man utsatt sina små i onödan då?” skriver en medlem i gruppen enligt DN.

DN uppger också att tungbandsklipp har mångdubblats i Sverige under de senaste åren och följer en liknande ökning som våra grannländer.

Att stretcha såret är en metod av ”aftercare” som förespråkas av den amerikanska läkaren Bobby Ghaheri.

Teorin är att föräldrarna genom att använda sina fingrar för att stretcha såret kan hindra klippet från att växa ihop på ett felaktigt sätt. Det innebär att såret ska stretchas var fjärde timme, dygnet runt, i fyra veckor, uppger DN. Danmark anser att ”aftercare” inte borde rekommenderas av vårdgivare.

En läkare som av Facebookgruppen anses vara en av de främsta på tungbandsingrepp stöder inte ”aftercare”. Trots att det saknas stöd från forskning uppmanar grundaren av Facebookgruppen till ”aftercare”. Hon säger i DN:

– Vi säger också att man får läsa på själv och bilda sig en egen uppfattning.

Charbél Talani, specialistläkare på öron-näsa-halskliniken i Östergötland, är tydlig med att eftervård inte behövs. Han menar att såret naturligt sträcks när bebisen ammar.

– Det känns bara hemskt. Man vill ju på något sätt få de här barnen att börja amma. Ju mer man grejar i munnen, desto mer kommer de att börja förknippa sin mun med något plågsamt, säger han till DN.

Läs även: Falska poliser lurade äldre par på bankuppgifter

Läs även: Rånare slog 15-årig flicka i huvudet med glasflaska