Under tisdagen stoppade Sida alla framtida bidrag till Islamic Relief Sverige efter en granskning från Centrum mot våldsbejakande extremism. För Sameh Egyptson, doktor i teologi som forskat om islamistiska nätverk i Sverige, kom beslutet inte som någon överraskning.

”De problem som nu anges som skäl för beslutet har varit dokumenterade och offentligt kända under många år”, skriver han i ett sms till Bulletin.

Egyptson har i sin doktorsavhandling ”Global politisk islam?” från 2023 och i artiklar genom åren pekat på organisationens kopplingar till det internationella Muslimska brödraskapet. Han ser Sidas beslut som en bekräftelse på den kritik han länge framfört.

”Beslutet borde ha fattats betydligt tidigare. Redan från 2018 och framåt fanns tillräckligt underlag för en fördjupad granskning”, skriver han.

”Djupt beklagligt”

För Egyptson kom Sidas beslut inte som någon chock.

”Beslutet är inte överraskande. Däremot är det djupt beklagligt att det tagit så lång tid. Den dokumentation som nu ligger till grund för beslutet fanns tillgänglig redan för flera år sedan”, skriver han.

Han pekar på riskerna med de långvariga utbetalningarna.

”Risken med långvariga utbetalningar är att statliga medel indirekt kan bidra till att stärka nätverk som inte delar grundläggande demokratiska värderingar.”

Sedan 2018 har Islamic Relief Sverige mottagit över en miljard kronor i statligt bistånd. Enbart under 2024 uppgick Sidas stöd till 191 miljoner kronor, vilket utgjorde nästan 70 procent av organisationens totala intäkter.

Läs också: DEBATT: Inga skattepengar till islamister

Kräver utredning av pengarna

Egyptson anser att en utredning av hur pengarna använts är nödvändig.

”Det bör särskilt granskas hur medel har fördelats internt, inklusive uppgifter om att betydande summor lagts undan i egna fonder eller reserver. Frågan om återbetalning bör också prövas där det finns grund för det”, skriver han.

Sida har framhållit att kopplingarna i vissa fall rör anhöriga till personer inom organisationen. Egyptson menar att bilden är mer komplex än så.

”Det rör sig inte enbart om indirekta eller privata kopplingar. I min forskning visar jag på både organisatoriska och personella band, vilka är offentligt dokumenterade och möjliga att verifiera”, skriver Egyptson.

Han pekar på att samma personer eller familjenätverk återkommer i flera organisationer som samtidigt mottar offentliga medel, något som väcker frågor om transparens och intressekonflikter.

Drar parallell till Ibn Rushd

Sida har betonat att varken Islamic Reliefs verksamhet eller nuvarande styrelse bedöms som antidemokratisk. Egyptson ser ett mönster.

”Detta påminner om tidigare beslut, exempelvis från Folkbildningsrådet i fallet med studieförbundet Ibn Rushd, där man gjort bedömningen att den formella verksamheten i sig inte nödvändigtvis är antidemokratisk, men där organisatoriska och strukturella kopplingar ändå bedömts som oförenliga med statlig finansiering”, skriver han.

Enligt Egyptson visar fallet på en återkommande problematik: att demokratiska brister inte alltid syns i verksamhetsbeskrivningar, utan i nätverk, personkontinuitet och ideologiska samband över tid.

Fler organisationer bör granskas

Forskaren menar att Islamic Relief inte är ett isolerat fall. Han lyfter fram Muslim Aid som ett exempel på en organisation med liknande problematik.

”Även där finns dokumenterade kopplingar till samma ideologiska och organisatoriska nätverk, vilket motiverar motsvarande granskning”, skriver han.

Egyptson efterlyser att regeringen inför systematiska bakgrundskontroller som inte bara fokuserar på den formella verksamheten. Kontrollerna bör omfatta personkontinuitet i styrelser, organisatoriska kopplingar både nationellt och internationellt, samt familje- och nätverksrelationer.

”Dessutom bör oberoende akademisk expertis användas löpande i granskningen, inte först när problemen blivit politiskt akuta”, skriver Egyptson.