Egyptson: Vänsterpartiets valresultat aktualiserar min varning före valet

Efter valet 2026 framträder ett anmärkningsvärt mönster. Vänsterpartiet ökade betydligt mer i flera utsatta områden än nationellt. Enligt SVT:s genomgång har partiet ungefär fördubblat sitt stöd i delar av Rinkeby, Ronna och Rosengård. I Råslätt blev stödet omkring tre gånger så stort som 2022.

Samtidigt ökade valdeltagandet kraftigt i flera områden där det tidigare varit lågt.

Siffrorna berättar dock inte varför människor röstade som de gjorde. Det är den fråga som nu måste undersökas.

Jag varnade redan 2016

Efter Jonas Sjöstedts besök i Stockholms moské 2016 skrev jag i Dagens Samhälle om problemet när politiska partier förhåller sig till organisationer som företrädare för ”den muslimska gruppen”.

Min invändning var enkel: någon enhetlig muslimsk grupp existerar inte. Det finns muslimska medborgare med olika uppfattningar – och organisationer som gör anspråk på att företräda dem.

När politiska partier möter medborgare genom sådana organisationer uppstår frågan: Vem representerar egentligen vem?

Varningen kom före valet

I januari 2026 publicerade jag i Fokus artikeln ”Ändra valsystemet – klanröster urholkar demokratin”.

Där beskrev jag hur klan- och nätverksbaserad mobilisering kan utnyttja strukturella svagheter i ett politiskt system som bygger på individens fria deltagande. Jag tog bland annat upp medlemsrekrytering inför nomineringsmöten, intern politisk mobilisering samt betydelsen av släkt- och klanstrukturer.

Detta skrev jag åtta månader före valet – innan vi kände valresultatet.

Strax före valet återkom jag i Dagen till frågan om varför muslimska väljare enligt opinionsmätningar i så hög grad föredrog Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Samtidigt betonade jag att muslimer är individer och att socioekonomi, migrationserfarenheter och partiernas politik också påverkar deras val.

Vänsterpartiet satsade på förorten

Det finns en konkret förklaring till Vänsterpartiets framgång som måste tas på allvar: partiet har bedrivit en medveten förortssatsning.

Genom projektet ”Förorten i framtiden” har V satsat på lokal organisering och dörrknackning. I Malmö visar partiets egen verksamhetsberättelse att Herrgården i Rosengård var ett av områdena där partiet bedrev dörrknackning. Under 2025 knackade omkring 60 aktivister cirka 1 700 dörrar.

Statsvetaren Jenny Madestam har också pekat på att V aktivt mobiliserat i invandrartäta områden och att detta fått effekt.

Framgången kan alltså till stor del bero på ett skickligt och målmedvetet valarbete. Men andra mekanismer bör inte uteslutas innan de undersökts.

Vad är egentligen klanröstning?

Begreppet används ofta slarvigt.

Familjer diskuterar politik. Föreningar mobiliserar medlemmar. Religiösa företrädare uttrycker politiska åsikter. Detta kan vara legitima delar av demokratin.

Problemet uppstår när beroendeställningar, social kontroll, hot eller annan otillbörlig påverkan begränsar individens fria val.

En hög Vänsterpartisiffra i ett utsatt område är därför inte i sig bevis för klanröstning. Men det vore lika fel att på förhand utesluta att klan-, förenings-, religiösa eller andra informella nätverk kan ha påverkat mobiliseringen.

Nu måste mekanismerna undersökas

Valet 2026 gör det möjligt att undersöka detta empiriskt.

Vi bör jämföra valdistrikt 2022 och 2026 och studera valdeltagande och personröster. Vi bör undersöka medlemsutvecklingen i lokala partiföreningar inför nomineringarna och kartlägga vilka föreningar, religiösa miljöer och andra nätverk som mobiliserat väljare.

Framför allt bör väljarna själva intervjuas. Hur kom de fram till sitt partival? Vilka påverkade dem? Upplevde de sitt val som fritt?

Först då kan vanlig demokratisk mobilisering skiljas från eventuell kollektiv eller otillbörlig påverkan.

Muslimer är individer

En princip har följt min forskning under många år: muslimer är individer, inte ett politiskt röstblock.

De är höger och vänster, konservativa och liberala, religiösa och sekulära. Därför bör ingen moské, förening, klan eller annan organisation automatiskt behandlas som politisk representant för ”muslimerna”.

Jag skriver både som forskare och som riksdagskandidat för Kristdemokraterna. Därför är det särskilt viktigt att skilja mellan vad som är dokumenterat och vad som återstår att undersöka.

Jag har dokumenterat och varnat för problemet med kollektiv politisk mobilisering före valet. Valresultatet bevisar inte att klanbaserad mobilisering ligger bakom Vänsterpartiets framgång.

Men det ger anledning att undersöka om de mekanismer jag tidigare beskrivit också spelade en roll i valet 2026.

Om framgången förklaras av skicklig politisk organisering ska undersökningen visa det. Om klan-, förenings-, religiösa eller andra nätverk också haft betydelse ska även det kunna beläggas.

Forskningens uppgift är inte att bestämma svaret i förväg – utan att ställa frågan och följa beläggen dit de leder.

Sameh Egyptson

Teologie doktor i interreligiösa relationer & forskare i politisk islam