Penningtvätt har blivit navet i den kriminella ekonomin och genererar årligen brottsvinster på över 100 miljoner kronor. Den kriminella ekonomin i Sverige uppskattas nu omsätta mellan 100 och 150 miljarder årligen, avslöjar Ekobrottsmyndigheten i sin nya lägesbild.
Storskalig ekonomisk brottslighet har utvecklats till avancerade upplägg som kan omfatta tusentals bolag. Kriminella nätverk riktar in sig på områden där stora pengar finns att hämta med låg upptäcktsrisk – främst välfärden, finanssektorn och byggbranschen.
– Tidigare kunde brottsvinsterna i enskilda ärenden som Ekobrottsmyndigheten utredde uppgå till tiotals miljoner kronor, i dag kan brottsvinsterna vara långt över 100 miljoner kronor, säger Rikard Jermsten, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten i ett pressmeddelande.
Välfärden under attack
De kriminella nätverken begår systematiskt skatte- och bokföringsbrott samt näringspenningtvätt. Pengarna som stjäls från skattebetalarna används sedan för att finansiera annan brottslighet, däribland de grova våldsbrott som skakat Sverige de senaste åren.
– När kriminella stjäl skattemedel av staten är vi alla förlorare. Dels för att vi inte får den välfärd vi ska få för den skatt vi betalar, dels för att de kriminella använder våra skattemedel för att finansiera annan brottslighet, förklarar Jermsten.
Mörkertalet kring den kriminella ekonomins omfattning bedöms vara stort. Ekonomisk brottslighet skadar allvarligt förtroendet för staten, statsfinanserna och det finansiella systemet. Samtidigt snedvrids konkurrensen i näringslivet, vilket får långsiktiga och allvarliga konsekvenser för samhället.
Samhället måste bygga motståndskraft
För att vända utvecklingen krävs omfattande åtgärder. Ekobrottsmyndigheten pekar på behovet av att försvåra bolagskapningar, stärka kontrollsystemen och se över påföljderna för ekonomisk brottslighet.
– Utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten går åt fel håll. Hela samhället behöver nu bygga motståndskraft, säger Rikard Jermsten.
