Justitieminister Gunnar Strömmer, justitieutskottets ordförande Henrik Vinge (SD), Torsten Elofsson (KD) och Martin Melin (L), de två sistnämnda själva poliser, presenterade under onsdagen skärpningar av villkorlig frigivning.

Förändringarna innebär en omfattande omläggning av systemet med villkorlig frigivning som varit oförändrat i omkring 25 år.

– Det känns väldigt tillfredsställande att vi har kommit hit, att man får en annan syn på straffet som sådant och att vi får ett längre tidsperspektiv där man med rätta kan kräva att personer som har begått brott också sitter inne en längre tid, säger Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, till Bulletin.

Huvudpunkterna i reformpaketet:

• Villkorlig frigivning ska ges tidigast efter tre fjärdedelar av straffet. Idag friges i princip alla efter två tredjedelar.
• Prövotidens minimitid höjs från minst ett år till minst två år.
• Den villkorliga frigivningen ska vara förenad med obligatorisk övervakning från dagen för frigivningen.
• Det blir lättare att skjuta upp villkorlig frigivning om den dömde missköter sig i anstalt.
• För särskilt samhällsfarliga personer införs möjlighet att skjuta upp villkorlig frigivning om det finns konkret risk för återfall i allvarlig brottslighet.
• Allmänna fängelseminimum höjs från 14 dagar till en månad.
• Alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning, även de kortaste.
• Den som återfaller i brott under prövotid ska få hela den villkorligt medgivna friheten förverkad.
• Villkorlig frigivning ska inte ske på nytt från fängelse som verkställs på grund av förverkande av villkorligt medgiven frihet.

Torsten Elofsson kallar ändringarna för ”ett perspektivskifte” där fokus flyttas från gärningsmannen till brottsoffers upprättelse och ett ökat samhällsskydd.

– Vi går bort ifrån den syn på kriminalvården som har gällt sedan sjuttiotalet där man mer kan säga att våldsbrottslingen egentligen var ett offer för brister i samhället. Vi ser på det på ett annat sätt nu, och det tycker jag är positivt, säger Elofsson.

Förändringarna ingår i ett större paket med åtgärder som enligt Tidöpartierna ska stärka samhällets och medborgarnas skydd mot allvarlig brottslighet. Andra förslag som bereds parallellt handlar om kriminalisering av rymning, skärpta regler vid återfall i brott, vistelseförbud som ny påföljd och ytterligare skärpningar av verkställigheten.

De nya reglerna kommer att införas från 1 januari 2026.