Sverige är på väg att delas i två när det gäller elpriser. En ny rapport från Energiföretagen visar att skillnaderna mellan norra och södra elområden har ökat markant under första halvåret 2025. Samtidigt har antalet timmar med negativa elpriser i norr fördubblats.
Statistiken från Energiföretagen visar att elen i de norra elområdena SE1 och SE2 kostade i snitt 14 öre per kilowattimme – en minskning med 66 procent jämfört med i fjol. Stockholm (SE3) behöll sina 50 öre per kilowattimme, medan Malmö (SE4) såg en femprocentig uppgång till 63 öre.
– Skillnaderna är mycket tydliga. Samtidigt som priserna kollapsat i norra Sverige så har vi sett en stabil eller till och med något stigande prisnivå i södra delarna av landet, säger Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker på Energiföretagen till Tidningen Näringslivet.
Samtidigt har antalet timmar med negativa elpriser skjutit i höjden. I Sundsvall registrerades negativa priser under 506 timmar – motsvarande tolv procent av tiden. I Luleå låg siffran på över 380 timmar.
– I SE1 och SE2 har elpriserna legat under 10 euro per megawattimme under 75 till 80 procent av tiden, säger Thorstensson till Tidningen Näringslivet.
Lönsamheten hotad – även för vattenkraften
Dessa låga nivåer gör det omöjligt för elproducenter att täcka sina driftskostnader. Enligt Thorstensson skickar marknaden i dagsläget tydliga signaler:
– Just nu signalerar marknaden: bygg inte någonting, konstaterar han till Tidningen Näringslivet.
Enligt Thorstensson skapar ny vindkraft en ”kannibaliseringseffekt” som gör att priserna faller så mycket att all kraftproduktion i området förlorar sin lönsamhet.
– När snittpriset ligger mellan 10 och 14 öre per kilowattimme blir det inte många kronor över till underhåll och då går det inte att investera i någonting, säger han.
Även vattenkraften, som tidigare stått emot prisfallen, påverkas nu. Kombinationen av ökad vindkraft och begränsad överföringskapacitet försämrar lönsamheten ytterligare.
Jan Hansson, produktionschef på Uniper, menar att låg efterfrågan under sommaren – samtidigt som vind- och solkraft går för fullt – förstärker effekten. Dessutom exporteras ofta el till grannländer med liknande väderläge, vilket förvärrar situationen.
Fulla vattenmagasin och ändrat flödessystem
En annan förklaring till pristrycket i norr är rekordnivåer i vattenmagasinen. Vattenreservoarerna visade 28 procent högre nivåer än genomsnittet i april, till följd av stora tillrinningar i höstas och en mild vinter.
Landets samlade elproduktion steg blygsamt under perioden, medan elförbrukningen minskade med fyra procent. Sveriges elexport nådde närmare 17 terawattimmar, vilket motsvarar elva procent tillväxt.
Samtidigt kan EU:s nya system för kapacitetsberäkning ha påverkat elflödena, enligt Thorstensson. Han pekar på så kallade icke-intuitiva flöden, där elen inte alltid rör sig dit efterfrågan är som störst.
– Dessa har ökat och kan ha förstärkt prisskillnaderna mellan norr och söder, samt den stora ökningen av negativa priser i norra Sverige, säger han.
