En av tio förare klarar inte synkraven för körkort
En omfattande kartläggning visar att en stor grupp svenska bilförare inte uppfyller de synkrav som gäller för körkort. Trots detta finns inget krav på återkommande kontroller efter att körkortet utfärdats. Frågan får ökad tyngd i takt med politiska och europeiska regeländringar, samtidigt som resultaten pekar på ett långvarigt problem. – Det är det som är så otäckt, att siffrorna håller i sig, säger Cecilia Blom Hasselgren från Bilprovningen till Tv4.
En kartläggning som bygger på tester av tiotusentals förare visar att omkring 650 000 svenska bilister inte uppfyller Transportstyrelsens synkrav för B-körkort. Kravet innebär minst 50 procents synskärpa med båda ögonen, rapporterar Dagens PS.
I materialet framgår att nära var tionde förare inte når upp till denna nivå. Det innebär att många ser suddigt redan på korta avstånd, vilket kan påverka förmågan att uppfatta trafiksituationer i tid.
Bakom undersökningen står Synbesiktningen i samarbete med Bilprovningen och Synoptik, som genomfört tester runt om i landet.
Resultaten visar att avvikelserna inte är tillfälliga utan återkommer över tid.
Trots att synen ofta försämras med åldern krävs ingen ny synkontroll efter att körkortet väl har utfärdats. För vissa förare kan det innebära mycket långa perioder utan någon uppföljning.
Stöd för förändrade regler
Undersökningen visar samtidigt ett starkt stöd bland bilförare för att införa obligatoriska syntester i samband med körkortsförnyelse, som sker vart tionde år. Nio av tio förare uppger att de anser att en sådan kontroll bör vara obligatorisk.
Awet Tesfamariam, kliniskt ansvarig på Synoptik, beskriver situationen som allvarlig.
– Att var tionde bilist inte når upp till kraven är verkligen oroväckande, säger han.
Regeringen har tillsatt en utredning för att se hur Sverige ska anpassa regelverket till EU:s nya körkortsdirektiv, där tillräcklig syn vid förnyelse är en central del.
Samtidigt pekar forskare på att sambandet mellan synförmåga och trafikolyckor inte är entydigt. De framhåller att även kognitiv förmåga har betydelse för trafiksäkerheten, även om trycket på politiker och myndigheter fortsätter att öka.
