När utskotten fördelas så skapas ena halvan av hur makten kommer att se ut. Riksdagsutskottens fördelning kastar skuggor där det går att ana hur andra sidan av makten ser ut och hur framför allt Kristersson tänker.
Förhandlingarna kring riksdagen, och därmed regeringen, börjar sakta ta form och det går därmed att lite mer sannolikt gissa vad som kommer att hända i regeringsförhandlingar.
Ser man på ordförandeposter som Sverigedemokraterna fick så är det arbetsmarknads-, närings-, justitie- och utrikesutskottet. Utifrån det tycks det som att de inte kommer att vara en del av regeringen utan i stället bygga upp inför nästa mandatperiod. Regeringen, läs Moderaterna, tar fram grunden för förslag gemensamt med de andra och Sverigedemokraterna får ansvaret att få dem genom riksdagen. Det är i så fall ett tveeggat svärd där Sverigedemokraterna blir väldigt bundna av de förhandlingar som sker.
Att SD får justitieposten är sannolikt en balans mot en moderatminister på motsvarande post. SD har hårt drivit frågor kring rättsväsendet så det är en matchning som inte är oväntad.
Utrikesutskottet ger också en balans mot vad som sannolikt blir en moderat minister. Med skillnaden att på justitieposten blir det förhandlingar medan utrikesutskottet är mer passivt och snarare granskar regeringen.
Näringsutskottet är ytterligare en post där det verkar finnas en balans mellan vad som sannolikt blir en moderat minister och en sverigedemokrat i riksdagen. Där skulle mycket väl Jessica Stegrud kunna bli ordförande. Hon har en bakgrund som ekonom och mycket av energifrågorna ligger där. Hennes arbete i EU ligger också nära de frågorna.
Gissningvis följer arbetsmarknadsutskottet samma mönster. Moderaterna vill ha kontroll över ekonomin i en bred mening så att de har arbetsmarknads-, närings-, finans- och ett par andra ministerposter. Men för att säkra att SD inte blir överkörda i propositioner så matchas de moderata ministrarna med sverigedemokrater på ordförandeposterna i riksdagen.
Moderaterna får inte oväntat ordförandeposter i finansutskottet och EU-nämnden. Det är viktiga utskott för att hålla ihop kärnan i en regering. Finansutskottet sköter budgetfrågor vilket också sannolikt tyder på att moderaterna kommer att tillsätta finansministern.
Kristdemokraterna har en intressant ordförandepost i socialutskottet. En möjlighet där är att det kommer att ske en matchning mellan en kristdemokratisk socialminister och en i utskottet och att de frågorna hålls helt inom partiet.
Liberalernas tilldelning av utskott är svårt att tyda. Där kommer Fredrik Malm att bli ordförande för utbildningsutskottet. En möjlighet är att detta innebär att det bedöms som sannolikt att Johan Persson blir utbildningsminister och att skola och utbildning blir en fråga som kommer att domineras av Liberalerna.
En intressant möjlighet för hur regeringsbildningen och dess funktion kommer att vara är att L och KD får var sin fråga som de sköter i stort. Det förhandlas centralt mellan de fyra partierna men att få fram propositioner, få dem genom riksdagen och liknande sköts av partiet enskilt. Däremot de tunga centrala frågorna förhandlas löpande mellan framför allt M och SD. Dels förenklar det förhandlingarna och dels är det lättare att skapa förtroende mellan två parter så. Sverigedemokraterna blir i så fall inte en del av regeringen men blir väldigt integrerade i arbetet.
Utifrån utskottsposterna går det att gissa att det hålls öppet för även L men inte SD i regeringen. De mindre partierna får ett slags stuprörsroller i regeringen medan M och SD, som utgör grunden för regeringen, delar på de centrala frågorna för staten. De delar också på ansvaret mellan riksdag och regering.
En kort kommentar om andra sidan är att Annika Strandhäll verkar bli helt dumpad och inte får någon viktig post. Något som indikerar att hennes ageranden varit en belastning och att Socialdemokraterna i opposition behöver kompetenta företrädare som driver politik snarare än twittrar.
Läs även: Sverigedemokraterna tar tunga poster bland riksdagens utskott