Något oväntat kom nyheten på tisdagskvällen om att 60 partner i riskkapitalbolaget EQT ändrat sitt inlåsningsavtal. Därmed har de, ett år tidigare än aviserat, kunnat sälja aktier för nästan 24 miljarder kronor. Hur lyder ordspråket? Bättre en fågel i handen än tio i skogen.
Nyheten om försäljningen kommer vid samma tid som Storbritanniens premiärminister Boris Johnson aviserat en höjning av skatterna på bland annat aktievinster och i samma veva som banken Nordea Markets sänker sin rekommendation för EQT till sälj från behåll. Nordea satte den nya riktkursen till 315 kronor när EQT handlades i 417 kronor. Senaste månaden har EQT:s kurs fallit cirka tio procent. Allt fler analytiker ifrågasätter också de höga värderingarna på börsen.
I juli uppgick EQT:s börsvärde till cirka 430 miljarder kronor. EQT:s marknadsvärde var då 40 gånger högre än det egna kapitalet. Bulletin konstaterade då att marknaden inte verkade bry sig om detta. Marknaden fäste inte heller någon vikt vid att bolaget värderades till 80 gånger vinsten på ett estimerat resultat om fem miljarder kronor (EBIT).
Casha hem
Det kanske inte ens är en fråga om EQT:s ledning gör det. Överraskade över den monumentala kursuppgången, förmodligen betydligt högre än deras förväntningar, har de velat fånga fågeln i flykten. 67 kronor var kursen vid börsnoteringen 2019 och aktien har som mest stått i cirka 458 kronor i år.
Detta tema, att håva in en kursvinst innan aktien riskerar att falla från svindlande höjder, förefaller kunna vara ett övergripande tema för EQT:s manöver.
Men de aktieägare som igår och tidigare köpt aktier i EQT vägde säkert in inlåsningsavtalet i sina beslut.
Aktiespararnas chefsjurist Sverre Linton är kritisk till att delägarna ändrat inlåsningsavtalet: ”Nya aktieägare vill gärna veta hur länge partner är fullt engagerade i bolaget”, säger han till DITV. ”Det är inte snyggt. Det var ett viktigt beslutsunderlag för investerarna.”
Sverre Linton tycker att hela förfarandet där EQT först meddelar att man ändrar lock up-avtalet inte kan betraktas som annat än ”osnyggt” och ”riskerar att skada förtroendet för såväl bolaget som aktiemarknaden i stort”.
– EQT verkar ha skött sig informationsmässigt utifrån det att man följt regelverken, men inte mycker mer än så, säger Sverre Linton till Bulletin, däremot är det inte särskilt snyggt agerat med lock up-avtalet.
Eleganta argument
Den ursprungliga inlåsningsklausulen var till för att undvika en situation där många partner, chefer, ledning och betydande aktieägare säljer en stor mängd aktier och därmed riskerar att sänka kursen. Topparnas försäljning på tisdagskvällen blev också ett direkt sänke på kursen under onsdagen. Kursen gick från 400 kronor på tisdagen till som minst 370 kronor under onsdagen.
EQT:s ordförande Conni Jonssons motiv för att riva upp det nuvarande avtalet är att bolaget kommer att gynnas av ”en mer solid styrning, starkare gemensamma intressen och en bredare ägarbas”.
Men sedan när har det varit aktieägarnas ”gemensamma intressen” att delägare och personal säljer aktier?
Jonssons offensiva och eleganta argument kommer inte att uppfattas som lika eleganta om EQT:s kurs står betydligt lägre om något år.
Den ursprungliga inlåsningsklausulen skulle upphöra om ett år, det vill säga i september 2022. Då skulle delägarna enligt introduktionsprospektet få sälja 25 procent av sina aktier. Nu har varje ägare sålt cirka ytterligare tio procent av sina aktier ett år i förväg (de har sålt tio procent tidigare).
Delägarna i EQT sålde drygt sex procent totalt av bolaget igår.
Nya köparna borde gjort som delägarna
Men den stora frågan är – vilka har köpt aktier som delägarna uppenbarligen tycker är högt värderade, kanske även övervärderade? Delägarna har förbundit sig att återinvestera halva likviden som de får för aktierna i EQT:s fonder. Det verkar klokt. Man säljer en aktie värderad till 30–40 gånger eget kapital och stoppar in pengarna i en fond, förvaltad av EQT, som ska köpa onoterade bolag.
Varför har de som nu köper delägarnas högt värderade aktier inte gjort samma sak? Varför har de inte köpt in sig direkt i EQT:s fonder utan istället gått omvägen via den aktie som värderas till 30–40 gånger eget kapital och vars kurs ska försvaras av just god värdetillväxt i dessa fonder? Om det är institutioner som köpt har det troligtvis funnits en möjlighet till detta som en liten aktiesparare inte har. Institutionerna hade kunnat köpa in sig direkt i fonderna. Vad vinner de på att köpa högt värderade aktier istället?
Övriga aspekter av affären
Sedan finns det andra aspekter av affären: Om tolv månader hade det varit fritt fram för de 60 delägarna att sälja 25 procent av sina aktier – hur skulle det ha påverkat kursen om samtliga sålt samtidigt?
Fortfarande har de 60 delägarna kvar 80 procent av sina aktier. De sålde tio procent av sitt innehav i tisdagens manöver. De har sålt tio procent tidigare.
Slutkursen på onsdagen, 387 kronor, hamnade ändå drygt fyra procent över det pris delägarna sålde för. Det tyder ändå på att de som köpt är stora och seriösa spelare – och att efterfrågan på EQT:s aktie troligen var väldigt hög. Flera utländska analysfirmor har fortfarande kvar värderingar på EQT-aktien som ligger kring 450 kronor, till exempel amerikanska Jefferies.
fakta
Inbjudan till förvärv av aktier i EQT AB
”Undantagen till denna lock-up inkluderar bland annat möjligheten för Partners att, efter det första året av lock-up-perioden, pantsätta sina aktier till en bank. Partners lock-up-åtaganden gentemot Bolaget upphör såvitt gäller 25 procent av aktierna föremål för lock-up efter tre år och ytterligare 25 procent efter fyra år, under förutsättning att anställningen i EQT AB-kon- cernen inte har avslutats av endera part vid sådan tid- punkt.
Efter att tillämpliga lock-up-perioder har löpt ut kommer det stå de aktieägare som berörts av lock-up-perioderna fritt att sälja sina aktier i Bolaget. Försäljning av stora mängder av Bolagets aktier i marknaden av de aktie- ägare som omfattas av lock-up eller någon av Bolagets andra nuvarande aktieägare, eller uppfattning om att en sådan försäljning kommer att ske, skulle kunna få mark- nadspris på Bolagets aktie att sjunka, vilket utgör en betydande risk för investerare.”
