Mindre kommuner i Sverige har länge haft fler bostäder än invånare. En ny ESO-rapport visar hur tomma lägenheter under en period fylldes genom flyktingmottagning, men att det skapade integrationsproblem som ingen hade räknat med. När politiken sedan skärptes och mottagningen minskade stod kommunerna åter med tomma lägenheter. Rapporten beskriver ett mönster där politiska beslut löst ett problem men skapat ett nytt. ”Problemen med dessa tvära och oförutsedda kast är uppenbar”, skriver rapportförfattaren Jan Jörnmark.
Den svenska bostadsmarknaden formades av hyresregleringen 1942 och två stora reformvågor under perioderna 1967–70 och 1990–94. Reformerna på 1990-talet innebar att den statliga subventioneringen av bostadsbyggandet avskaffades. Utan subventioner slog lägesfaktorn igenom, vilket drev upp priserna i storstäder och centrala lägen.
