Första fasen av President Trumps 20-punkts fredsplan genomförs. Dock är vapenvilan skör och nyhetsvärdet består. Sannolikt kommer många förstå händelseutvecklingen genom framåtblickande utan att analysera historiska problemformuleringar. Tvåstatslösningen upprepas ideligen, finns det realistiska förutsättningar att upprätthålla den?

Syftet med internationell rätt? Hugo Grotius lade grunden för den internationella rätten med De Jure Belli ac Pacis (1625). Han betonade att lagen inte enbart är formella regler, utan syftar att minska krigets grymhet och upprätthålla mänsklig värdighet, alltså en naturlig rätt som är universell. Detta ger vid handen att rättstillämpningen måste förstå kontextuella ändamål. Denna insikt är central för en hållbar internationell rätt. FN-konventioners preambles (förord) beskriver alltid själva syftet med konventionen. Arvet från Grotius lever fortfarande.

Palestina som rättssubjekt? Flera svenska folkrättsprofessorer undviker Palestina tillsammans med ansvarsrätten, vilket försämrat svenskars kunskapsbildning om Gazakriget. Det finns tre teorier om staters uppkomst. Deklaratorisk teori; Stater existerar om objektiva kriterier uppfylls. Konstitutiv teori; Stater existerar först när den erkänns av andra stater. Hybridteorin; Är en kombination av dom två första, alltså stater existerar om objektiva kriterier uppfylls med ”visst” erkännande. Hybridteorin verkar tilltala folkrättsprofessorernas ”lagom”.

Men är hybridteorin lagom? Permanent befolkning i Palestina finns. Erkännande från majoriteten av FN:s medlemsländer finns. Rätten till självbestämmande är universell. Men, var finns samsynen som definierar Palestinas territorium utanför FN:s högkvarter? Gazakriget blottar att PA (Palestinian Authority) inte effektivt kontrollerar Gazaremsan eller Hamas. En självständig stat och icke självständiga entiteter innebär helt olika ansvarsförhållanden. Vad som är glasklart är att många ”välmenande åsikter” vill ha kakan och äta den samtidigt. Antingen är Palestina självständigt i ansvarsfrågor eller inte. Hybridteorin är inte lagom, utan undviker frågan om Palestinskt rättssubjekt och därigenom struntar i logisk koherens, som till exempel tvåstatslösningen.

Gazakriget, ett isolerat fenomen? Statliga relationer utgörs av mellanmänskliga överenskommelser och handlingar. Om mjuk makt är ord, är hård makt förmåga till handling. Att skylla egen inkonsekvens på andra stater är ovärdigt självständiga stater. Clausewitz påstod att; kriget är en förlängning av politiken. Är Gazakriget ett undantag? Gazakriget har överbevisat att förmågan till hård makt i Mellanöstern sätter agendan. Självständiga stater är bundna att ta sitt statsansvar annars är stater inte självständiga, exempelvis för IDF, Mossad eller Shabak. Hur är det med PA:s ansvar över Hamas?

Gazakriget har även bevittnat strider på Västbanken, Libanon, Syrien, Yemen, Qatar, Iran och psykologiska informationsoperationer, alltså åtta olika fronter. Har Gazakriget varit ett isolerat fenomen utan inblandning av de övriga sju fronterna? Gazas medialisering har skapat en falsk dikotomi där stark och svag enkom analyseras. Samma argumentation kan användas mot den allierade invasionen av Nazityskland, eftersom Nazityskland var den svagare parten. Alla vettiga människor förstod att invasionen skulle leda till mänskligt lidande, men förstod samtidigt invasionens syfte och var det enda realistiska sättet att få slut på kriget. Hur ska krig någonsin få ta slut om motståndarens vilja till motstånd aldrig förgörs?

Moral, rätt och praktik i samklang? Jurister och politiskt sakkunniga tenderar att rättsligt övertolka enskilda konventioners och artiklars betydelse, utan hänsyn till Grotius syfte med moral och praktik. Rätten de jure och handling actus reus bildar tillsammans moral och praktik. Otydliga rättsliga normer, politiska intressen och maktlogik ger otydliga direktiv i kritiska säkerhetsfrågor. Som en konsekvens uppstår Lawfare; dvs när stats-, mellanstatliga- eller internationella aktörer tolkar lagtexter för att gynna sig själva istället för lagarnas högre syfte. Stater kommer fortsätta agera efter pragmatiska, inte juridiska, bedömningar för att omhänderta vitala intressen. Antalet dödsoffer i krig går inte att räkna i syfte att förstå krigets specifika moraliska grymheter. Avsikten med en handling avgör vad som anses grymt. Avsikten analyseras genom logiska resonemang med objektiv grund.

Vem tar ansvar för fred? Den socialkonstruktivistiska synen har nått sin slutstation när den aktivt undviker uppenbara problemformuleringar i Gazakriget. Den internationella rättens auktoritet är beroende av staters de jure och actus reus. En hållbar internationell rätt kräver därför en realistisk syn som utgår ifrån att objektiva verkliga mänskliga beteenden bestämmer, inte idealistiskt önsketänkande.

Daniel Sävland.

Författaren har en akademisk examen i Juridik med inriktning internationell rätt, är yrkesofficer, har genomfört två internationella insatser i Afghanistan och Mali, har praktisk erfarenhet av konfliktarbete från olika krigszoner.