Den 1 juni 2022 infördes den nya lagen mot hedersförtryck som innebär en strängare straffskala för den som med ett hedersmotiv upprepat begår vissa brottsliga handlingar mot en person.

Det var under justitieminister Morgan Johanssons (S) tid vid makten som den nya lagen mot hedersförtryck infördes. Detta efter flera års krav från bland annat Riksorganisationen Glöm aldrig Pela eller Fadime (GAPF).

Facit? Ett år senare med den nya lagen har inte enda fall lett till åtal. Däremot har flera utredningar om hedersförtryck inletts, men lagts ner.

– Lite besviken är jag såklart. Jag hade hoppats på i vart fall något åtal efter så lång tid som ett år, säger Jessica Wenna, åklagare specialiserad på hedersbrott till SVT.

Bristande kompetens

En advokat Bulletin varit i kontakt med säger att det förmodligen är svårt med bevisföringen i den här typen av mål. Det kan även vara en försvårande omständighet för målsäganden att driva en rättslig process mot en eller flera nära anhöriga. Han menar att det saknas kompetens inom de här frågorna i allmänhet.

– Relationsbrott är alltid tidskrävande. Förmodligen saknas det både tid och resurser att utreda den här typen av relationsbrott, säger han.

Samtidigt riktas hård kritik mot polisens arbete på grund av bristande kompetens i hedersfrågor. Regionalt stödcentrum heder i Göteborg menar att hedersbrott sällan upptäcks då det saknas kunskap hos de brottsbekämpande myndigheterna.

– Vi behöver öka kompetensen i alla led, hos åklagare, hos polisen och socialtjänsten, säger Jessica Wenna.

Välkomnar lagskärpning

Omar Makram är sakkunnig inom hedersrelaterade frågor och var tidigare projektledare för GAPF. Enligt Omar Makram kan det vara flera faktorer och svårigheter som gör att det är svårt att upptäcka och lagföra hedersbrott. Omar Makram nämner bland annat tystnadskulturen och den extrema kontrollen som finns inom hederskultur.

– Det är jättebra med lagskärpning för att bekämpa hedersvåld men de lagarna måste också verkställas, annars är de meningslösa. Det är svårt att veta exakt varför ingen har åtalats eller dömts enligt den nya lagen, men detta kan vara ett resultat av flera olika faktorer.

Han påpekar även att det kan finnas en ovilja att implementera lagen, samt brist på kompetens om vad hederskultur egentligen är. Detta gör att man missar att brottet handlar om heder eller att man i vissa fall inte begriper att det är hedersvåld och förtryck som pågår, säger Makram.

Bulletin söker Sara Mohamed, grundare av GAPF, för en kommentar.