Han och andra EU-ledare hoppas får veta mer om vad de pågående samtalen mellan USA och Ryssland och USA och Ukraina har lett till.

– I bästa fall får vi lite mer klarhet i dag när Zelenskyj ska vara med oss på länk, säger Kristersson.

USA och Ukraina tycks vara överens om villkoren för en partiell vapenvila under 30 dagar till sjöss och i luften.

Däremot blev det uppenbart efter Trumps och Putins telefonsamtal i tisdags att Ryssland inte är med. Putin ska ha krävt ett stopp för vapenleveranser och underrättelseinformation till Ukraina.

”Bollen hos Ryssland”

Däremot tycks Ryssland kunna tänka sig ett ömsesidigt stopp för attacker mot energiinfrastruktur.

– Nu är bollen tillbaka hos Ryssland. De måste säga ja till avtalet om eldupphör. Inga om och inga men, säger Kristersson.

– Men jag är mycket frågande till vad Ryssland håller på med.

Kristersson pekar på att Ryssland fortsatt med att attackera infrastruktur de senaste dygnen

På frågan om det tagits steg mot fred i Ukraina de senaste dagarna, svarar statsministern:

– Svårbedömt. Jag är avvaktande positiv ändå.

Försvarsplaner

På dagordningen står också inledande diskussioner om EU-kommissionens plan för att med gemensamma investeringar stärka Europas försvar.

Putins talesperson Dimitrij Peskov anklagade på torsdagen EU för ”militarisera” Europa.

En del i EU-planen är att tillåta större budgetunderskott hos medlemsstaterna om de investerar i försvar. Enligt EU-kommissionens beräkningar skulle det kunna ge ett tillskott på 650 miljarder euro, om alla länder ökar sina försvarsutgifter med motsvarande 1,5 procent av sin BNP.

En annan del är en EU-fond på 150 miljarder euro som EU-länder kan låna ifrån för att göra gemensamma försvarsmaterielinköp.

Öppen för andra?

Kristersson tycker att planen är bra och ser inga nackdelar för svensk försvarsindustri, som samarbetar mycket med företag utanför EU, bland annat i USA och Storbritannien.

– Gärna en europeisk strategi, men den måste vara öppen för samarbete med andra länder, säger statsministern.

Han ser inga säkerhetsrisker med att fortsätta köpa amerikanskt försvarsmateriel, även om en del uppfattar att USA blivit en mindre pålitlig partner med Trump som president. Kristersson säger dock:

– Jag håller med om att både svensk försvarsindustri och många europeiska länder skulle må bättre av att vara lite mindre beroende av amerikansk försvarsindustri.